Affärsmannen och mecenaten Amos Anderson fick inga egna barn utan donerade sin förmögenhet till föreningen Konstsamfundet som i dag förvaltar arvet på omkring en halv miljard euro. Under försommaren har vem som helst kunnat bli mecenat. Två finlandssvenska journalister, Lina Laurent och Annica Lindström, har samlat in medel till projektet Amos arv för att kunna gräva i just Konstsamfundet. Målet var 6 000 euro. De drog in 4 740 euro och är nöjda med det. – Men någon ekonomisk succé blir det inte, konstaterar Lina Laurent som säger att deras grävgrupp även fick ett stipendium från Jokes, stiftelsen för främjande av journalistisk kultur. – Stipendiet var avgörande. 181 personer donerade till Amos arv. Förutom äran att vara de första som bidragit till ett nytt sätt att göra journalistik i Svenskfinland kommer mecenaterna att få tidskriften Amos arv per post i slutet av augusti, berättar Lina Laurent. Vad kommer det då att innehålla? Det blir reportage av olika slag, från Konstsamfundets mötesrum till Amos Andersons Söderlångvik. Kapitalstarka Konstsamfundets verksamhet har stor betydelse för Svenskfinland och i magasinet får läsarna träffa människorna bakom besluten men även de som påverkas av dem. Lina Laurent utlovar någon typ av avslöjande. – Vi har en grej på gång. Jag kan inte berätta mer om det nu. Kan bli fler satsningar Nystartade Förlaget som saknar kopplingar till Konstsamfundet bidrar med marknadsföring, distribution och försäljning. De som har missat möjligheten att bidra kan stöda projektet genom att senare köpa magasinet, påpekar Lina Laurent som hoppas att Amos arv får uppföljare. – Ifall det här fungerar så blir det fler satsningar. Temat blir då ett annat. Det måste vara något tillräckligt intressant för att sälja. Dessutom måste vi hitta journalister som vill fördjupa sig och har möjlighet. Laurent och Lindström ser Amos arv som en ny öppning för frilansjournalister. De säljer föreläsningar och VIP-kvällar men säger också att det finns ett sug efter journalistiska helheter som produceras utanför redaktionerna. Förklaringen är uppsägningarna i de finlandssvenska mediehusen. – Det finns en grundad oro för den grävande journalistikens framtid i Svenskfinland. Här ser vi en nisch, säger Lina Laurent.