Kauppinen är Kajanalands upphandlingsombudsman och står till tjänst för de företag som vill ha sin del av de kommunala upphandlingarna. Kajana stad betalar en del av hans lön. – En typisk kontakt just nu är ESPD-blanketten. Det är en allmäneuropeisk blankett som EU gjort upp och som används för offentlig upphandling endast i Finland. Det är en sådan där typiskt EU-stel blankett, säger Kauppinen. Rådgivningen riktar sig främst till små och medelstora företag. Trots att det handlar om stora pengar i upphandlingarna vill alla företag inte vara med. – En orsak är byråkratin och den andra att små företag inte hittar information om offentliga upphandlingar, säger Kauppinen. Ombudsmannaverksamheten startade i Egentliga Finland 2010. Regionföreningarna i Företagarna i Finland var med från starten och inom de närmaste åren ska verksamheten utvidgas till hela landet. – Det här planerades från första början som en modell det är meningen kopiera. I den nya lagen om offentlig upphandling har Arbets- och näringsministeriet en plikt att ordna rådgivning om offentliga projekt till företagen. Ombudsmannamodellen är bara ett sätt att sköta den här plikten, säger Egentliga Finlands ombudsman Jorma Saariketo, som ursprungligen kom på idén. Kommunerna betalar gärna Kommunerna hjälper nästan utan undantag till med finansieringen av de regionala ombudsmännen antingen direkt eller via köp av tjänster. – Kommunerna tvingades tidigare till och med avstå från det klart bästa anbudet på grund av något formellt fel. Vår uppgift är att hjälpa företagen att formulera sina anbud så rätt som möjlig, säger Saariketo. Ju bättre informationen om offentliga upphandlingar når företagarna desto bättre anbud får kommuner och städer. Upphandlingsombudsmännen är en bra kanal att sprida rätt informationen. – När företagarnas kunskap och vetskap om de offentliga projekten ökar innebär det ju en fördel även för köparen. När de känner till upphandlingen minskar fördomarna mot offentliga upphandlingsbeslut, säger Jyväskyläs upphandlingschef Marjo Laine. I Jyväskylä är det stadens egen upphandlingsorganisation som sköter anskaffningarna. – I Jyväskylä för vi en dialog med företagarna redan under upphandlingsprocessen. Dessutom håller vi upphandlingskvällar två gånger om året där vi informerar om kommande projekt direkt till företagarna. Ombudsmännen är bra samarbetspartner för städerna och kommunerna men det är inte alldeles enkelt att utvidga verksamheten till hela landet bland annat med tanke på ansvarsfrågorna, säger Laine.

Miljardbelopp i kommunernas upphandling

I Finland görs årligen kring 18 000 offentliga upphandlingar till det sammanlagda värdet av nästan 33 miljarder euro. Kommunerna och samfund med kommunal bakgrund står för cirka 19 miljarder euro av den här kakan. Några procent av de olika upphandlingsenheternas anskaffningar hamnade i marknadsdomstolen i fjol. – Årligen hamnar kring 500–700 upphandlingar hos marknadsdomstolen. Rådgivningsenheten för offentlig upphandling utredde ett år alla upphandlingsbeslut och då hittade man fel i förfarandet i kring 150 upphandlingar. Antalet är ändå litet jämfört med hur stor helheten är, säger Kommunförbundets ledande jurist Katariina Huikko. Huikko säger att kompetensen på kommunernas upphandlingsenheter har blivit betydligt bättre sedan 2007 då den gällande lagen om offentlig upphandling trädde i kraft. – Nu frågar man inte mer om man måste konkurrensutsätta. Man vet också hur en anbudsbegäran ska se ut och hur upphandlingsprocessen framskrider. Man behärskar grundgrejerna, säger Huikko.