Brexit, valet av Donald Trump till USA:s president, kriget i Syrien och terrordåden i Frankrike har förändrat säkerhetsläget för Finland. Missljuden hade så gott som tystnat när riksdagens utrikesutskott presenterade sin syn på Finlands utrikes- och säkerhetspolitik på tisdagen. Utrikesutskottets ordförande Matti Vanhanen (C) konstaterade att utskottet gjort upp sitt betänkande under rätt så oroliga förhållanden. – Det avspeglades i mitt tycke på utskottets arbete även så att utskottsmedlemmarna mycket starkt ville hitta en gemensam vilja, sade Vanhanen. Det här slår utskottet fast om de stora temana: Östersjön Utrikesutskottets bedömning av säkerhetsläget är delvis mer måttfull än regeringens. Enligt regeringens redogörelse har det skärpta säkerhetsläget i Östersjöområdet och Europa omedelbara verkningar även för Finland och att användningen av militära maktmedel mot Finland inte kan uteslutas. Utrikesutskottets bedömning är att det i Östersjöområdet inte finns några sådana konflikter som bara förekommer här och som skulle kunna leda till användning av maktmedel. Sannolikheten att Finland blir anfallet är enligt utskottet fortfarande mycket liten. Finland bör ändå vara beredd på påtryckningar och icke-militära försök att påverka. Nato Vice ordföranden för utskottet, Pertti Salolainen (Saml) säger att betänkandet inte innehåller något nytt om Natolinjen. – Det väsentliga stället, där den definieras, är exakt samma som den i regeringsprogrammet, säger Salolainen. Utskottets betänkande var i stort sett enhälligt. Vänsterförbundet reserverade sig ändå mot tre punkter. Riksdagsledamot Paavo Arhinmäki (VF) säger att bland annat Natoformuleringen hörde till dessa tre. Arhinmäki säger att Vänsterförbundet skulle ha velat formulera klarare att Finland är ett alliansfritt land. I utrikesutskottets betänkande konstaterar man att Finland är ett land som inte hör till någon militär allians och som förverkligar ett pragmatiskt kompanjonskap med Nato och håller möjligheten att anhålla om Natomedlemskap levande. Ryssland Det är viktigt att Finland har ett stabilt bilateralt förhållande till Ryssland, anser utskottet precis som regeringen. EU:s gemensamma Rysslandsstrategi utgör grunden till förhållandet. Sannolikheten för en militär konflikt mellan Ryssland och Nato anses vara liten. Utrikesutskottet tycker det är centralt att den finska Rysslandsforskningen ökas och fördjupas. Brexit Utrikesutskottet väntar sig att brexit-förhandlingarna, som väntas börja i vår, blir svåra. Storbritannien har varit en viktig EU-partner för Finland. Det gynnar Finland att med Storbritannien förhandla fram ett avtal som möjliggör att mångsidigt samarbete fortsätter. Utskottet anser att Finland bör måna om EU:s enighet i de kommande brexit-förhandlingarna. Trump Utrikesutskottet vill att regeringen i vår ger en lägesöversikt till riksdagen om verkningarna av presidentbytet i USA. Det finns enligt utskottet inte tillräcklig information om vad Trumps utrikespolitik i praktiken kommer att gå ut på.