Privatimporten av öl, stark cider och long drink från Estland kommer att minska till hälften av nuvarande nivå, visar undersökningen. I takt med den minskningen väntas skatteintäkterna från inhemska alkoholaktörer öka med 60 miljoner euro.

Mätt i 100-procentig alkohol kommer konsumtionen att öka bara med 0,5 procent om de planerade lagändringarna blir av, visar undersökningen. Bedömningen skiljer sig markant från en tidigare uppskattning gjord av Institutet för hälsa och välfärd, THL. Enligt THL kommer den sammanlagda alkoholkonsumtionen att öka med 5–6 procent.

Taloustutkimus genomförde undersökningen och vd Pasi Holm uppger att skillnaden beror på att THL inte beaktat hur försäljningen på Alko kommer att minska samtidigt som privatimporten minskar. Inte heller det sannolikt sjunkande priset på öl som ligger över den nuvarande butiksgränsen på 4,7 procent har beaktats, uppger Holm.

– Drickandet av vin och brännvin kommer att minska omedelbart och Alkos betydelse minskar, säger Holm.

Enligt honom kommer försäljningen av Alkos produkter att minska då folk besöker monopolets butiker mer sällan.

Specialforskare Pia Mäkelä tror inte det går som Holm tror.

– Det är inte speciellt trovärdigt att folk byter från starkare saker till öl för att man börjar sälja mer starkare öl i matbutiken, säger Mäkelä.

Hon är tveksam också till teorierna om ökade statliga inkomster.

– Jag tror att den helhetsekonomiska effekten till och med kan vara negativ, för alkoholbranschen är bara en näringsbransch. Det finns andra branscher som lider av fler sjukdagar och mer arbetsoförmögenhet, säger Mäkelä om den sannolikt ökande alkoholkonsumtionen.

40 procent billigare?

Taloustutkimus har begärt in expertutlåtanden som visar att priset på de medelstarka drycker som kan börja säljas i vanliga butiker (upp till 5,5 procent enligt lagförslaget) kommer att sjunka med ungefär 40 procent. Literpriset på det som i dagsläget kallas fyrans öl, alltså öl starkare än 4,7 procent, väntas bli 3,7 euro. Alkoholskatten skulle även i fortsättningen se till att den starkare ölen blir dyrare än mellanöl (upp till 4,7 procent).

Den föreslagna lagändringen kan ge närbutikerna ett uppsving, uppger Kari Luoto som är vd för Finlands dagligvaruhandel. De butiker som är mindre än 400 kvadratmeter har tidigare haft en fördel av att kunna ha friare öppethållningstider än större enheter, men blev av med den förmånen då alla butiker numera i stort sett kan hålla öppet när som helst. De små butikernas omsättning minskade med sju procent förra året på grund av ändringen.

– En ändring av alkohollagen ger inte butikerna på under 400 kvadratmeter samma ställning som 2015, men den täcker hälften av den försvunna försäljningen, bedömer Luoto.

Han räknar med att lagen, som är ute på remissrunda, kan träda i kraft i höst eller senast i början av nästa år.

Taloustutkimus intervjuade ungefär tvåtusen personer om den föreslagna alkohollagens effekter i början av december. Drygt hälften ställde sig positivt till ändringarna.