Enkäten besvarades av nästan 900 anställda. De fick svara på frågor som gällde deras erfarenheter av hur säkert det är att arbeta och bo på förläggningarna.

Två tredjedelar av de som svarade hade inte varit rädda för att råka ut för våld i sitt jobb under de senaste 12 månaderna. Två av fem hade upplevt våld eller hot, men allvarliga situationer med våld eller hot var ovanliga. I allmänhet var det en boende på förläggningen som låg bakom hotet eller våldet.

De anställdas erfarenheter av våld- och hotfulla situationer på flyktingförläggningarna var i stort sett på samma nivå som bland yrken inom social- och hälsovårdssektorn i allmänhet.


Små bråk förekommer

Enkäten visar att det förekommer en del bråk och tvister mellan de som bor på flyktingförläggningarna, men det upplevs inte som något stort problem bland respondenterna. De största hoten mot säkerheten på förläggningarna kom från närmiljön och de riktade sig mot de boende och inte mot de anställda.

En femtedel av respondenterna upplevde att utomståendes beteende som riktar sig mot boende på förläggningarna var ett rätt allvarligt eller allvarligt problem. Mordbränder och förstörelse av förläggningens egendomar var konkreta hotfulla situationer.


Diskussioner bra förebyggande verksamhet

Rådet för brottsförebyggande säger att diskussioner med invandrare och asylsökande är ett viktigt och bra sätt att förebygga brott. Rådet konstaterar att invandrarna kan ha goda råd för att förebygga eller undvika att bli offer för brott inom den egna gemenskapen.

Rådet konstaterar också att det är viktigt att få med invandrarna som en del av samhället, att arbeta tillsammans skapar samhörighet och minskar känslan av otrygghet.

– Vi bör förhålla oss fördomsfritt till invandrare och asylsökande och ta med dem i samhället så snabbt som möjligt. De bör ges en möjlighet att gå i skola, studera och arbeta. Många har redan en högskoleexamen när de kommer eller andra kunskaper som vi borde dra nytta av omedelbart, säger rådets ordförande Eija Velitski.