NyhetsbildZoom
Henrik Othman.

Nu måste Europa stå enat

Henrik Othman -
Ett splittrat Europa är ett svagt Europa och spelar i händerna på axeln Trump-Putin.

Det var en kanadensisk politiker, George Eulas Foster, som 1896 myntade uttrycket "splendid isolation" för att beskriva den försiktighet gentemot omvärlden som präglat den brittiska utrikespolitiken sedan mitten av 1860-talet. Foster själv var bekymrad över fenomenet.Världskartan har ritats om ett antal gånger sedan 1896, allianser ingåtts, brutits och skapats igen. Efterkrigstiden, och speciellt tiden efter kalla krigets slut, har präglats såväl av allt starkare band både mellan europeiska länder som mellan Europa och USA.

Nu kan vi leva i en tid då historiens blad vänds på nytt.

Det brittiska folket har röstat för att landet ska lämna EU och i USA har Donald Trump flyttat in i Vita huset.

Trump har deklarerat att det är nationen som gäller i första hand, och gång på gång upprepat mantrat "America First".

Trump har sänt mycket kluvna signaler om sin attityd till Nato och USA:s ansvar att försvara sina allierade och talar för en mycket protektionistisk handelspolitik för att gynna den amerikanska hemmamarknaden.

Även om det i första hand varit Mexiko och Kina som kommit i skottgluggen i Trumps uttalanden under hans första presidentveckor, skulle ett handelskrig tveklöst drabba också Europa.

Signalerna är illavarslande. Ingen ska inbilla sig att omvärlden skulle förhålla sig passiv till plötsliga amerikanska handelshinder, och ett handelskrig är det sista en redan nu mycket skakig världsekonomi är i behov av.

I ett handelskrig finns bara förlorare, och till de största förlorarna hör små, extremt exportberoende länder.

Som Finland.

Trumps "America First"-politik har en obehaglig dimension av att söndra och härska. Presidenten har hyllat britternas beslut att lämna EU och önskat att andra länder ska följa exemplet.

Den risken finns redan utan att Trump uppmuntrat till det.

Det finns starka rörelser för att lämna EU I flera europeiska länder. Om extremhögerns Marine Le Pen segrar in det franska presidentvalet finns ett franskt utträde inom en sannolik händelsehorisont, och ett Frexit skulle med största säkerhet vara slutet för EU.

Ett splittrat Europa är ett svagt Europa och spelar i händerna på axeln Trump-Putin.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk ser mycket allvarligt på läget och gjorde ett osedvanligt skarpt uttalande i veckan, då han i ett brev till medlemsländerna beskrev läget som alarmerande och att ”utmaningarna som EU står inför nu är de farligaste någonsin sett sedan Romfördraget undertecknades”.

Det fördraget ingicks 1957 och lade på sikt grunden för det vi nu känner som EU.

En mycket explicit lägesbeskrivning, alltså. Men då omfattar Tusks omvärldsbild självfallet inte bara Trumps makttillträde.

• Rysslands agerande mot sina grannländer, Kinas internationella profilhöjning och läget i Mellanöstern.

• De anti-europieska stämningarna och framväxten av nationalistiska och EU-kritiska rörelser kan destabilisera samarbetet.

• Minskad tro på demokratin hos den politiska eliten och en ökande tendens att falla för populistiska resonemang.

Man borde naturligtvis applådera ett närmande mellan de två stormakterna USA och Ryssland. Dialog och samförstånd är viktiga instrument för avspänning.

Men om den dialogen sker på bekostnad av att Europa lämnas åt sitt öde och världen delas in i intressesfärer uppstår nya faror, i allra grad för ryska randstater.

Det resonemanget är kanske något spekulativt men kan inte försummas. Den omedelbara faran är ett oenigt och ekonomiskt försvagat Europa.

Då skulle Trump ha lyckats med sin söndra och härska-politik. 

På kort sikt skulle det kanske gynna USA men på sikt vara skadligt för hela världen. Det är lätt att hålla med om Tusks påminnelse om amerikanarnas eget motto: "Enade vi stå, särade vi falla."





Kommentarer


Äldre kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan