Ser Vasa stads politiska ledning grundläggande skolundervisning på svenska som något tämligen ointressant? Något man utan större betänkligheter kan kasta över åt grannen?

Det är en tillspetsat elak tolkning av det förslag stadsstyrelsen i Vasa lagt fram. Styrelsen beslöt i måndags att den svenska skoldirektörstjänsten ­inte ska lediganslås – åtminstone inte i detta ­skede. I stället görs en utredning av ifall Vasa och Korsholm kunde ha en gemensam, svensk skoldirektör.

Tjänsten som svensk skoldirektör i Vasa har länge innehafts av Birgitta Höglund, som nu är på väg i pension. I det läget brukar tjänster ofta­ hamna­ i vågskålen. Naturligt nog, eftersom en struktur­förändring då kan genomföras utan att ­någon ­arbetstagare måste avskedas.

Men det är mer sällan en så pass central tjänst som en skoldirektörstjänst läggs på vågen.

Beslutet i stadsstyrelsen var enhälligt. Förslaget kom från första viceordförande, social­demokraternas Anita Niemi-Iilahti, men fick alltså understöd över hela linjen. Det vill säga av fyra­ samlingspartister, fyra SFP:are, tre social­demokrater, två sannfinländare, en vänster­förbundare och en centerpartist.

I en insändare i gårdagens VBL (9.2) vädrar SFP-fullmäktigeledamoten Sture Erickson en viss oro. Partiets fullmäktigegrupp ger den här tjänsten­ högsta prioritet, skriver han. Alla inblandade – ­lärarna och rektorerna, eleverna och föräldrarna,­ skolvärldens alla specialister – har rätt till en egen skoldirektör som på heltid koordinerar och ­utvecklar undervisningen på svenska. Hur den svenska skolan har det påverkar i slutändan hur hela det svenska Vasa har det. Och det i sin tur påverkar hur ”Finlands tvåspråkiga huvudstad” utvecklas.

SFP:s fullmäktigegrupp oroad, SFP:s styrelse­representanter, som röstade för förslaget i måndags, helt lugna? Knappast är det så, sanningen finns väl någonstans däremellan.

Frågan är i hur hög grad det här uttryckligen handlar om den svenska skoldirektörstjänsten. Förslaget kan också – främst – ses som en allmän, hoppfullt blå försöksballong med texten Vasa-­Korsholm. Vid åsynen av den ser en del omedelbart underrubriken Kommunsammanslagning och skjuter raskt ner ballongen. Andra ser enbart ­underrubriken Samarbete.

Det har under en följd av år och i många olika sammanhang sagts att samarbetet mellan Vasa och Korsholm borde utvecklas, utöver det ganska ­omfattande samarbete som faktiskt redan finns.

Så länge ett sådant förslag är förlagt till en generell, teoretisk nivå är alla med på kärran. Jovisst, samarbete är bra. Men när ett konkret formulerat samarbetsförslag, som nu, landar i verkligheten blir det strax värre.

Vad blir de faktiska följderna och hur blir för­delningen mellan positiva och negativa följder? Vem vinner, vem förlorar? Går det att uppnå det omtalade Alla vinner-läget?

– Risken finns att den svenskspråkiga under­visningen i Vasa hamnar i underläge på grund av att Korsholm har en större utbildningsverksamhet på svenska, säger Pirjo Andrejeff (SDP), ordförande­ för nämnden för småbarnsfostran och grund­läggande utbildning i Vasa (VBL 9.2).

Det är den nämnd på vars bord påbudet att genom­föra en utredning landar.

– En delad tjänst innebär mera jobb för den ­person som lyder under två olika styrelser och två ­olika fullmäktige samtidigt, säger Andrejeffs ­ämbetssyster i Korsholm, bildningsnämndens ordförande Johanna Nyman (SFP).

Några större besparingar skulle det enligt henne knappast bli.

En utredning är en utredning. En tanke, inget beslut. Men ska en utredning vara meningsfull ska den göras ordentligt.

Det hinns garanterat inte med under de månader­ som återstår tills Birgitta Höglund i höst tackar för sig.

Vill Vasapolitikerna öppna för ett framtida samarbete över kommungränsen kan de sätta en tids­begränsning för den svenska skoldirektörs­tjänsten. Men lämna inte Höglunds stol tom. Det är en signal som kan upplevas negativt, oberoende av avsändarnas avsikt.