NyhetsbildZoom
Stig Nygård

Kostnadseffektiv vård i Finland

Stig Nygård -
I de flesta Europeiska länder föredrar man svaga patienter i stället för starka vårdkonsumenter.

Social- och hälsovården i Finland är inte alls dyr, dålig och ineffektiv. Tvärtom. Enlig EHCI-indexet, en europeisk jämförelse, placerar sig Finland på åttonde plats. Det är det svenska konsultföretaget Health Consumer Powerhouse (HCP) som sedan 2005 publicerat det så kallade EHCI-indexet, som mäter nivån på den europeiska hälsovården. Till grund för jämförelserna ligger 48 variabler.

Specialomnämnande får Finland för att landet driver sin hälsovård till så låga kostnader. Enligt HCP är Finland rent av kostnadseffektivast av alla.

Rapporten förtäljer inte om vad som kunde göras ännu bättre, men med tanke på den vårdreform som nu ska köras igenom försöker man tydligen få ut ännu mer ur systemet.

Precis som många andra länder klandras Finland för de långa väntetiderna. Så länge vi har våra långa köer kvar skapar det stressade, frustrerade medborgare och i värsta fall förtida dödsfall.

Också priset på receptbelagda mediciner är högre än i de övriga Nordiska länderna. Av detta drar HCP den slutsatsen att politikerna i Finland inte är så konsumentvänliga som i de andra länderna. Det antagandet styrks av att FPA-ersättningen för mediciner sjönk från början av året.

Ser vi på vem som sköter sin hälsovård bäst, så toppas listan av Holland, Schweiz kommer tvåa och Norge trea.

Vad gör då Holland bättre än någon annan?

För det första betalas vårdkostnaderna i Holland genom en sjukförsäkring som medborgarna ska teckna hos något av de privata försäkringsbolag som konkurrerar på marknaden. Avvikande från exempelvis OP-gruppen i Finland, som nu bygger ett eget nätverk av sjukhus är de holländska försäkringsbolagen inte knutna till sjukhusen (AL 6.2).

I Holland finns också en mycket aktiv organisation som kör patienternas ärenden.

HCP:s slutsats är att orsaken till det välfungerande systemet i Holland långt baserar sig på samarbetet mellan de sakkunniga inom hälsovården och patientorganisationen.

Detta ger oss också en annan infallsvinkel. Hälsovårdens amatörer, som politikerna kallas i HCP:s rapport, hålls i Holland på längre avstånd från de operativa besluten än i övriga Europa.

I Finland flyttar vårdreformen besluten från allt längre från folket, från kommuner och sjukvårdsdistrikt till landskapsnivån.

Trots att vi i Finland har en annan typ av finansieringsstruktur av vården än i Holland, klarar sig Finland rätt väl i den europeiska jämförelsen.

Däremot ser vi inte tillstymmelse till motpart eller organisation som kunde bevaka patienternas intressen.

Visst har vi vårt system med patientombudsmän som patienterna kan vända sig till exempelvis vid misstanke om vårdfel, och dessa behövs givetvis också.

Det som vi nu talar om är en part som proaktivt och som jämbördig medspelare kunde utmana och sparra vårdapparaten. Resultaten i Holland är tankeväckande och vore kanske värda att prövas i tillämpad form också hos oss. Speciellt om det förbättrar vården och kortar köerna.

Men i de flesta länder föredrar man svaga patienter i stället för starka vårdkonsumenter.





Kommentarer


Äldre kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan