NyhetsbildZoom
Då man släktforskar med DNA kan man hålla koll på sina släktingar via en sajt på Internet. Jaana Puskala har enligt sajten över två tusen släktingar. Foto: Sofie Berg

Hon söker släktingar via DNA

Sofie Berg/Mediestuderande vid Åbo Akademi -
Jaana Puskala som vanligtvis släktforskar på traditionellt sätt har nu utökat sin släktforskning med hjälp av DNA. Hon har fått över 2000 träffar som delar hennes DNA.

Allt fler forskar i sina rötter med hjälp av DNA. Man beställer ett testpaket på nätet, topsar sig på insidan av kinden och skickar testet till Texas i USA. Inom en månad kan man logga in på en sajt där man hittar alla resultat. 

Det var i början på 2000-talet som Jaana Puskala från Lillkyro blev intresserad av släktforskning efter att hon varit på en släktträff där hon träffade flera nya släktingar. På släktträffen skapade man ett häfte där alla fick berätta om sina föräldrar. 

Men det var då Puskala blev medlem i föreningen Henrik Luoma-Mieltyn sukuseura som släktforskningen tog fart på riktigt.

- Då man gav lillfingret så for det, säger Puskala. 

Efter flera års aktivitet inom traditionell släktforskning blev Puskala uppmanad att skicka in sitt DNA till Texas för att hitta släktingar på det sättet.  

- I höstas inträffade en boom inom släktforskning med DNA. Jag är medlem på flera Facebook-grupper för släktforskning och då de hörde om metoden så blev alla intresserade. Det har blivit mode.

En kvinna kan bara ta två olika test, medan mannen kan ta tre. Det beror på att männen också kan ta ett test via sin Y-kromoson. 

Det ena testet som kvinnan kan ta är det så kallade kusintestet, Family Finder, som pekar ut vilka man delar så mycket centimorgans med att företaget anser att man är släkt. Ju mer gemensam centimorgans man har, vilket är ett mått på längden DNA-segment, desto närmare släkt är man. Två individer kan också vara släkt på flera olika sätt, vilket kan resultera i att man samtidigt är släkt närmare och längre ifrån varandra.

- Man kan dela centimorgans med många, men man behöver inte vara nära släkt ändå. Nästan alla i Finland delar centimorgans. Därför behövs den traditionella släktforskningen också, annars blir det svårt att reda ut träffarna. 

Det andra testet kallas raka moderslinjen vilket ger en siffer- och bokstavskombination som svar. Genom kombinationen kan man se sitt ursprung långt tillbaka i tiden. 

Puskala har hittat runt sextio släktingar via raka moders linjen och hela 2342 träffar via kusintestet. Utöver släktingar i Finland har hon hittat släktingar i bland annat Sverige, Norge, Ryssland och USA. Vart efter personer topsar sig runt om i världen dyker nya släktingar upp i ens datasystem om man delar DNA. 

- Enligt den traditionella släktforskningen har jag släktingar som flyttat till Sverige, vilket DNA-testet också visar på. Att jag har släktingar i USA är inte någon överraskning heller. Det var många som emigrerade dit förr i tiden.

Mest blev Puskala förvånad över att hon har fått många träffar från östra Finland. Enligt den traditionella släktforskningen har hon en stor del av sina släktgrenar i Österbotten. Puskala berättar också att hon är släkt med svensken Erik Ångerman Sursill från 1500-talet, vilket många andra i Österbotten är.

- De flesta i Österbotten är släkt med släkten Sursill från Umeå. Det beror på att flera av hans barn kom hit och gifte sig.

Puskala anser inte att det finns många nackdelar med släktforskning via DNA.

- Det enda skulle väl vara på individnivå om man får oönskade resultat. Det finns syskon som plötsligt inser att de inte har samma pappa, så det är lite känsligt. Man kan ju också hitta en nära släkting som man inte vetat om. 





Kommentarer


Äldre kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan