– Det blir första gången en farkost åker till Mars med det uttalade syftet att hitta spår av liv, säger Magnus Ivarsson, paleobiolog vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Den fråga som den amerikanska rymdstyrelsen Nasa brottas med är var farkosten ska landa. Var chansen att hitta spår av liv, så kallade biosignaturer, är som allra störst.
För att vaska fram förslag på lämpliga platser träffades nyligen 172 forskare nyligen i Monrovia i Kalifornien.
Kortfattat går frågeställningen ut på om farkosten bör leta i sediment eller vulkaniska bergarter.
Och det är här Magnus Ivarsson, som var med på mötet, kommer in i bilden. Han är nämligen en av få forskare som har specialiserat sig på fossilt liv i vulkaniska bergarter.
– Det finns ingen i hela USA som arbetar med detta, vilket blev tydligt på mötet. Jag var ganska ensam, säger han.
De flesta forskare är överens om att det inte finns något liv på Mars nu. Däremot, tror flera, kan det finnas spår av gammalt liv, och i så fall som rester av mikroorganismer. Kanske i det vatten som fanns på planetens yta för länge sedan.
– Vattnet på Mars yta försvann ungefär när livet på jorden uppstod, så om det funnits liv är det nog väldigt länge sedan, säger Magnus Ivarsson.
Enligt Magnus Ivarsson måste flera faktorer tas i beaktande. Gravitationen på Mars är mindre, vilket innebär att spricksystemen går djupare än på exempelvis jorden. Dessutom har Mars större temperaturskillnader. Den tidiga Mars, precis som jorden, hade också en helt annan frekvens av meteoriter, det vill säga nedslag av stora stenbumlingar som riskerar utplåna allt liv på ytan.
Men framför allt försvårar strålningen, både den kosmiska och den från solen, uppkomsten av liv vid ytan, eftersom Mars saknar både skyddande magnetfält och atmosfär.
Sammantaget talar detta för att eventuella spår av liv finns på djupet, menar Magnus Ivarsson, som därför tycker att man bör man satsa på vulkaniska bergarter, snarare än sediment.
Tanken är att farkosten ska borra och samla proverna i ett antal rör, som sedan ska hämtas av en annan farkost som skjuts upp runt 2025 och vars enda syfte är att hämta hem proverna.
Ett problem i sammanhanget är dock att farkosten som skjuts upp 2020 bara kan borra sig ner några centimeter.
– Men om man hittar en skärning eller en profil i en bergvägg skulle det ändå bli som en provtagning på djupet, säger Magnus Ivarsson.
Den 10 februari röstade forskarna om de bästa platserna i en rådgivande omröstning och så sent i förra veckan meddelade Nasa att valet nu står mellan tre platser: kratrarna Jezero och Columbia Hills/Gustev samt Syrtis NE-formationen, varav Jezero-kratern fick flest röster.
– Det är ett relativt bra val, även om jag föredrar Syrtis NE, eftersom det finns en hel del vulkaniska bergarter där, men även sediment. Columbia Hills är också bra, eftersom en rover redan finns där, så man känner till området väl, säger Magnus Ivarsson.
Tror du själv att det finns spår av liv på Mars?
– Jag hoppas på det. Jag nöjer mig med att säga det. Oavsett kommer de här närmaste åren att bli oerhört spännande.
Nästa år ska Nasa besluta vilken av dessa tre kandidater det slutligen blir.
Den röda planeten
- Planeten Mars är den yttersta av de jordliknande planeterna i vårt solsystem och kallas även för den röda planeten. Planetens radie är cirka hälften av jordens, massan en tiondel.
- Flera rymdfarkoster har landat på Mars tidigare. För närvarande är farkosten Curiosity där. Ingen av dessa har dock haft som huvudmål att leta efter liv eller spår av före detta liv. Detta ska farkosten Mars 2020 ändra på. Farkosten är fyra–fem meter lång och har förmåga att borra i planetens yta, om än bara några centimeter. Proverna samlas i rör som sedan placeras på ytan och kan hämtas av en annan farkost, som tidigast beräknas skjutas upp runt 2025.
- Källa: Nationalencyklopedin, Nasa