– Det viktigaste är att få gifta sig med den jag älskar. Genom Raul har det här även blivit en människorättsfråga för mig, säger Virtanen.

Medina, som är från Mexiko, säger att han sedan har var barn velat gifta sig med en man som han älskar. Han tillägger att det är viktigt för honom att få kyrkans välsignelse även om paret registrerade sitt förhållande redan i december.

– Tidigare sade min mor inte till mig de saker som katolska mödrar traditionellt säger till sina söner inför deras bröllop, jag var sorgsen över det.

Virtanen och Medina och åtta andra par gifte sig under evenemanget Vihdoin vihille (Äntligen giftermål) på musikteatern Kapsäkki i Helsingfors.

Rätt med olydnad

Prästen Kai Sadinmaa, som vigde Virtanen och Medina, säger att det sedan 20 år varit klart för honom att han kommer att viga samkönade då det blir möjligt. Han säger att det är så viktigt för honom att han gör det trots att det kan vara att trampa kyrkans ledning på tårna.

– Jag känner att olydnad ibland är på sin plats och att det nu är en sådan tidpunkt.

Kyrkans officiella linje är att kyrklig vigsel inte är möjligt för samkönade par trots den nya lagen. Det är domkapitlens uppgift att besluta om eventuella påföljder för de präster som går mot kyrkans politik. Flera biskopar har inför att lagen trädde i kraft vädjat till församlingarnas präster att inte viga samkönade par.

Flera förändringar

Den jämlika äktenskapslagen förde med sig också en del andra lagförändringar. Exempelvis får samkönade par i fortsättningen adoptera tillsammans.

Adoption var tidigare inte möjligt för par som registrerat sitt partnerskap eftersom adoptionslagen uttryckligen kräver att paret består av äkta hälfter.

Vigselformuläret för en borgerlig vigsel har nu ändrats så att termerna make och maka ersatts av äkta hälft.

Efter att lagen trätt i kraft är det inte längre möjligt att registrera ett partnerskap eftersom de inte längre utgör ett alternativ till äktenskap. Personer som registrerat sitt partnerskap kan ändra partnerskapet till äktenskap genom gemensam anmälan om de så vill.

Även religionsfrihetslagen ändras. Enligt lagen är det vårdnadshavarna som tillsammans beslutar om barnets religiösa ställning.

Tidigare har barnets mamma ensam kunnat bestämma över om barnet är medlem i ett religiöst samfund eller inte förutsatt att föräldrarna inte har kommit överens om saken efter födseln. Från och med nu ska vårdnadshavarna alltid fatta beslutet tillsammans.

Lagen om fastställande av en transpersons könstillhörighet förutsätter inte längre att personen är ogift.