NyhetsbildZoom
Viveca Dahl.

EU:s framtid i stöpsleven

Viveca Dahl -
Det finns instrument för att bygga vidare på EU underifrån. Ett sådant är Eurocities. Borde Vasa gå med?

Teresa May - brittisk premiärminister sedan brexit briserade - är inte med i dag. Hon var med i går, men denna fredag sitter de kvarvarande 27 stats- och regeringscheferna och grunnar på framtiden utan hennes medverkan. De 27 är samlade till årets andra EU-toppmöte i Bryssel.

Det börjar vara bråttom med framtiden. Det slutliga beslutet om vilken riktning unionen bör välja ska visserligen fattas först vid ett EU-toppmöte i slutet av året. Men någon sorts vision – eller, för att vara exakt, en deklaration – måste presenteras redan om två veckor, på ett toppmöte i den eviga staden Rom den 25 mars.

Också EU har setts som evigt, som en långsam resa mot ett alltmer sammansvetsat Europa. I dag spekulerar i stället åtminstone vissa visionärer om sönderfall.

Ledarna för fyra av de stora inom unionen, Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien, värmde upp inför det nu pågående mötet redan i början av veckan. De sammanstrålade i Versailles i måndags och tycks ha enats om det som brukar kallas ett EU i flera hastigheter.Det är tydligen den modell som bedöms vara lättast att sälja i rådande läge. Det motsvarar nummer tre av de fem scenarier som kommissionsordförande Jean-Claude Juncker presenterade förra veckan. Junckers fem framtidsvisioner kan i korthet sammanfattas så här:

1. Fortsätta som vanligt – dock utifrån den reformagenda som lades fram 2014.

2. Endast en inre marknad – allt utom samarbetet kring handel och de fyra friheterna (fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital) läggs på hyllan.

3. Djupare samarbete för dem som vill – mindre grupper av medlemsländer kan fördjupa samarbetet inom exempelvis försvar, sociala frågor eller inre säkerhet. De som inte vill låter bli.

4. Göra mindre men effektivare – de 27 medlemsländerna fokuserar hårdare på ett litet antal samarbetsområden som förväntas ge mervärde.

5. Göra mycket mer tillsammans – medlemsländerna fördjupar samarbetet inom alla områden.

(Källa: nyhetssajten Europaportalen 1.3.)

Efter måndagsmötet deklarerade Frankrikes president Francois Hollande att medlemsländer som så vill kan gå längre inom områden som försvar, valutasamarbete, samordning av skatter och välfärd eller kultur- och ungdomsfrågor.

Samtidigt, på en annan EU-nivå...I tisdags var ett antal borgmästare/stadsdirektörer inom nätverket Eurocities samlade i Bryssel, i EU:s regionkommittés utrymmen.

Nätverket Eurocities har funnits sedan 1986. Den första kärnan bestod av städer med ett visst behov av att profilera sig i förhållande till landets huvudstad: Barcelona, Birmingham, Frankfurt, Lyon, Milano och Rotterdam. 2017 är över 130 större europeiska städer med i nätverket, plus 40 så kallade partners med anspråkslösare befolkningsmängd. Samarbetet sker inom sex temaområden.

Regionkommittén, i vars utrymmen Eurocity-sällskapet samlades, tillkom 1994. Kommittén har vidgat och kompletterat det EU-samarbete på lägre och konkretare nivå som Eurocities initierade. Den är ett rådgivande organ som ska ge EU:s regioner och kommuner inflytande över EU-lagstiftningen – och som tillsätts på basen av det val som nu står för dörren i Finland, kommunalvalet.

Kommittén leds för närvarande av Markku Markkula, samlingspartist från Esbo. När kommittén var samlad till ”toppmöte” i Slovakiens huvudstad Bratislava förra sommaren var ett sammanfattande budskap ”Vi är vad EU borde vara” (VBL 24.7. 2016). Det vill säga ett allomfattade europeiskt samarbete som kommer nära människorna.

Tongångarna var liknande i det öppna brev, rubricerat Rethink Europe (Tänk om gällande Europa), som Eurocities representanter publicerade i november i fjol. Det var riktat både till EU:s ledare och till medlemsländernas ledare.

"Vi, städernas företrädare, kan minska gapet mellan EU:s institutioner och medborgarna. Vi utgör den administrativa nivå som är närmast människorna, vi känner till folks intressen, bekymmer och visioner. Vi kan svara på frågan: Vad gör egentligen EU för mig?"

EU-samarbetet har hittills, enligt brevskrivarna, i alltför hög grad varit koncentrerat till samarbete mellan stater. ”Men det är städerna som skapar tillväxt åt nationen, inte tvärtom.”

Vasa stad är redan med i ett antal nätverk. Kvarkenrådet. Tankesmedjan Nordic City Network. Reves (European Network of Cities & Regions for the Social Economy), som bygger samarbete mellan lokala och regionala myndigheter och lokala organisationer som arbetar för ett rättvist, inkluderande och ansvarstagande samhälle. Union of the Baltic Cities, som förenar städer i Norden, Baltikum, Tyskland, Polen och Ryssland.

Västra Finlands Allians, med ett lobbykontor i Bryssel, gemensamt för Österbotten och fyra andra landskap, är också en del av Vasas nätverkande.

Men ett instrument som Eurocities, som kan användas både för att förändra och stabilisera EU nerifrån och som motvikt mot huvudstadscentrerad centralstyrning, vore inte också det något för Vasa?

Enbart städer med minst 250 000 invånare kan bli fullvärdiga Eurocities. Men mindre städer kan bli partners inom nätverket. Umeå är det.





Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan