En liten språklektion inför ett politiskt val nu på onsdag:”Ik begrijp heel goed dat mensen denken: als je ons land zo fundamenteel afwijst, heb ik liever dat je weggaat. Dat gevoel heb ik namelijk ook. Doe normal of ga weg.”

Helt obegripligt för den som kan svenska är språket i fråga inte. Översatt blir det ungefär:

”Jag förstår mycket väl att människor tänker: om ni avvisar vårt land så fundamentalt skulle jag hellre vilja att ni lämnade det. Den känslan har jag med. Uppför dig normalt eller stick.”

Citatet finns i ett öppet brev som Mark Rutte, liberal premiärminister i Nederländerna, riktade till landets invånare i januari. Nu står det parlamentsval premiärministern då positionerade sig inför för dörren.

Men strålkastarljuset är oftast inte riktat mot Mark Rutte utan mot Nederländernas Donald Trump, Geert Wilders, partiledare för högerextrema Frihetspartiet som han grundade 2006.

Samma år blev Mark Rutte ordförande för VVD, Volks partij voor Vrijheid en Demokratie, alltså Folkpartiet för frihet och demokrati. Numera beskrivs det oftast som konservativt liberalt parti, men när det grundades 1948 var grundpelarna både klassisk liberalism (”frihet”) och social liberalism (”folk + demokrati”).

En del av premiärminister Ruttes uttalanden inför valet (som brevet ovan) har tolkats så att han försöker lägga sig så nära ?ilders retorik som möjligt för att försvaga dennes understöd. Det har sjunkit något den allra senaste tiden, men Wilders parti har de facto tidvis innehaft rollen som landet största parti, i hård konkurrens med VVD. Socialdemokraterna har rasat sedan förra parlamentsvalet och hör för närvarande till kategorin småpartier.

Ruttes frihetsparti och Wilders frihetsparti gick med i samma regering 2010. Wilders agerade stödparti åt kristdemokraterna, som var det andra stora partiet i den regeringen. Men det tog en ände med förskräckelse och nyval.

Inför det här valet har inget större parti visat nämnvärt intresse för att forma en regering som inkluderar Geert Wilders. Men hans ande svävar ändå över valrörelsen; inte enbart den argaste konkurrenten utan också det övriga partifältet tycks medvetet eller omedvetet ha anpassat sig till Wilders. Till och med i så hög grad att partiprogrammen strider mot Nederländernas konstitution.

En sammanslutning av jurister, Nova, har inför valet granskat tretton partimanifest och funnit förslag som skulle försvaga rättssäkerheten i de flesta av dem. Fem av dem innehåller förslag som är direkt olagliga. (Dutch News.nl 14.2.)

De flesta av de här förslagen har att göra med terrorism, jihadism, flyktingar, islam och integration. Nova-juristerna konstaterar att det här är fenomen som ”sätter press på fundamenten för vårt juridiska system” men att lösningen inte är att gå åt fundamentala mänskliga rättigheter och friheter.

Det är inte hållbart för ett politiskt parti att försöka visa att det är fel att bryta mot lagen – till exempel genom terrorhandlingar - genom åtgärder som inte är i överensstämmelse med lagen. Det förra, terrorn, har i praktiken och på kort sikt mycket mer fruktansvärda följder än det senare. Men ifall rättssäkerheten börjar haverera mer än den av nödtvång redan gör – eftersom inget rättssystem är perfekt – och insikten om att rättssäkerhet är grunden i en demokrati tunnas ut är det demokratiska systemet verkligen på glid.

Till det Ruttes parti VVD föreslår i valprogrammet är att personer som ansluter sig till terrorrörelser ska göras statslösa. Det är lätt att snabbt applådera ett sådant förslag. Men det är kontraproduktivt, eftersom staten samtidigt avsäger sig alla möjligheter att kontrollera en sannolikt farlig individ.

Men ska då inte alla i en västerländsk demokrati uppföra sig ”normalt”, det vill säga respektera demokratiska värden, vilket Rutts i fortsättningen på sitt brev antyder att det handlar om? Visst, men brott mot den principen förekommer inom alla befolkningsgrupper. I Nederländerna nuvarande parlament sitter fyra representanter för landets äldsta parti, Reformerta samhällspartiet SGP – som motsätter sig kvinnlig rösträtt.

Det finns oro för att Ryssland försöker blanda sig i valet. Därför kommer alla röster som avges i Nederländerna på onsdag att räknas för hand. Ett officiella resultat är inte att vänta före 21 mars.

Det är i sanning märkliga tider.