NyhetsbildZoom
Patrik Back

Konst-Vasa behöver energi

Patrik Back -
Vasa marknadsfördes som Art city i början av 2000-talet. Det var en ­pr-bubbla, men då fanns åtminstone något som gav en impuls till begreppet.

En konstnär jobbar i sin ateljé. Det är dragigt, ­vatten droppar från taket, avloppsrören stinker och de upprepade läckagen kan ha orsakat mögel­skador i byggnaden. Detta är inte ett scenario från Paris under tidigt 1900-tal. Det är vardagen i ­Kasern 14 i Vasa under 2010-talet.

De tio senaste åren har stiftelsen Pro Artibus hyrt Kasern 14. Kontraktet löper ut i september – och stiftelsen har aviserat att det inte blir någon förlängning. Konstnärerna som har sina ateljéer i ­kasernen måste alltså hitta nya lokaler att arbeta­ i. Pro Artibus började hyra ut konstnärsateljéer i Vasa för tio år sedan. Den subventionerade hyran lockade.

Tanken på att ingå i ett konstnärs­kollektiv – där det förhoppningsvis skulle födas kreativa­ samarbeten – var också tilltalande. Även inom ­Vasa stad fanns visioner. En förhoppning var att ateljé­kasernen skulle vara embryo till ett kultur­centrum. En annan förhoppning var att Vasa skulle­ bli den viktigaste konststaden norr om Tammerfors. Så blev det inte.

Konstnärerna som hyrt ateljéer har prioriterat sitt eget arbete. Pro Artibus är inte nöjd med sin egen Vasastrategi – alltså ett hus utan personal. Den beskrivs som passiv, nu ska den bli aktiv. ­Vasa stads visioner blev inte mycket mer än visioner. Dessutom är Kasern 14 alltså i dåligt skick.

– Jag har upplevt att det saknats välvilja från stadens sida. Ingen har velat ta ansvar för byggnaden, sade konstnären Mia Damberg i VBL (7.3).

Sanna Bondas, kulturchef på Vasa stad, upplever att Vasa stads hussektor agerat lättvindigt när det gällt behovet av att reno­vera Kasern 14.

– Det som händer nu bidrar till att skrota tanken på en Kulturkasern, sade hon i VBL (7.3).

Vasa marknadsfördes som Art city i början av 2000-talet. Art city var en pr-bubbla med flaggor och nyckelringar. Men då fanns åtminstone något som gav impuls till en pr-kampanj. För tio år sedan myntades begreppet ”Kulturkasern”. Då öppnade Kuntsi museum för modern konst, medan Tikan­ojas konsthem gång på gång satte publikrekord.

Det har inte varit lika kul de senaste åren. Konstmuseernas publiksiffror har sjunkit. Det är inte så länge sedan Konsthallens framtid var i vågskålen. Nyligen flyttade Nándor Mikolas konststiftelse­ ­ut ur lokalen på Rådhus­gatan. Konstnärerna som huserat i gamla tvålfabriken på Brändö har flyttat ut.

Det finns positiv energi och framtidstro i Vasa. Det lobbas för en Teslafabrik och pratas om järnvägsförbindelse till S:t Petersburg, bland mycket annat. Konst-Vasa befinner sig på ”Vi söker lokal”-nivå.

Men konstnärerna lär hitta nya ateljéer. Sam­tidigt vill och ska varje stad med självaktning värna­ om konsten och konstnärerna. Ett vitalt kulturliv är en tillgång. Det bidrar till livskvalitet – precis som idrott och motion – och det har även ekonomisk betydelse. Många turister tittar gärna på konst, oavsett om de är i Paris eller i Vasa.

Frågan är var visionerna finns – och vilka är de konkreta­ planerna? Det krävs onekligen mycket energi i konst-Vasa nu.

Andra läser just nu
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan