NyhetsbildZoom
Foto: Lehtikuva/Kimmo Rauatmaa

Sågverk kan hjälpa reningsverk

FNB -
Sågspån från den inhemska sågindustrin kan i framtiden användas för att rena avloppsvatten från annan industri. Potentialen är stor, uppger forskaren Anni Keränen som skrivit en avhandling vid Uleåborgs universitet.

Det är framför allt behandlat sågspån från tall som visat sig vara potentiellt. Metoden bygger på att skadliga metaller i vattnet fastnar på sågspånet och sedan kan tas om hand via en kemisk process med saltlösning. Då sågspånet utsätts för saltlösningen lossnar metallerna och sågspånet kan vid behov användas flera gånger.

– Nitrat fastnade mycket snabbt och materialet fungerade i olika temperaturer. Så då renades vattnet bra. Metoden kan bli nyttig till exempel för att putsa grundvatten som förorenats av nitrat, säger Keränen.

95-procentigt

Sågspån ska gå att använda även för att putsa smutsigt vatten från gruvverksamhet.

– Men där är halterna så höga att man inte når fram till riktigt rent vatten, säger Keränen.

Om någon får fram en kommersiellt gångbar produkt utgående från Keränens forskning så finns det gott om råvara. Många finländska sågar har rentav problem med för mycket sågspån.

– Aldrig tidigare har det funnits så stora sågspåns- och barkförråd. Ett alternativ är att såga mindre, men det är väl inte heller ändamålsenligt? frågar sig Jouko Virranniemi som är vd för sågföretaget Pölkky.

Hans företag har två sågar i Kuusamo och en i både Taivalkoski och Kajana. Mängden överblivet sågspån varierar kraftigt.

– I Kajana går allt sågspån i fortsättningen till etanolproduktion och barkdelarna bränns på (kraftbolaget) Kainuun Voima. Det är en bra helhet, då avstånden inte är så långa. I Koillismaa (östra Norra Österbotten) är läget ett annat. I våra egna värmekraftverk och torkanläggningar används sågspån och bark, men allt går inte dit. Avstånden är också så långa att transporter inte lönar sig, säger Virranniemi.

Nytänk krävs

Även om vattenrening med sågspån slår igenom kommer det också i fortsättningen att finnas sågspån som inte används till något produktivt.

– Största problemet är att flis från skogen får så mycket stöd att sågspån inte är prismässigt konkurrenskraftigt. Och samma stöd går också till importflis. I fortsättningen ska man hugga ner 15 miljoner kubikmeter mera skog, men hur ska sågarna kunna utnyttja sågspånet?

Forskaren Keränen, vars avhandling granskas den 31 mars, tror inte på några snabba framgångar. Det krävs flera år av forskning och rejäla ekonomiska satsningar innan sågspån blir en faktor att räkna med inom vattenreningen. Hon är ändå optimist.

– Det finns potential i denna metod.

Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan