Därför äter vi inte varandra

FNB–TT-Johan Nilsson -
Varför lägger vi människor inte våra fiender på tallriken och – helt sonika – äter upp dem? För få kalorier, visar en ny studie.

Kannibalism har förekommit både bland förhistoriska människor och bland vår egen moderna människoart, Homo sapiens sapiens. Sedvänjan att äta upp varandra har funnits till inte alltför länge sedan och lite överallt på jorden; i Sydamerika, Centralafrika och på Stillahavsöarna.

Men varför har vi ätit andra av samma art? Har vi jagat och dödat varandra av pragmatiska skäl, för att få mat, eller har orsakerna mestadels varit rituella?

En ny och lite morbid studie på området tyder på det senare. Det visar sig nämligen att vi människor – rent innehållsmässigt – inte är mycket att hänga i julgranen. Vi är i själva verket ganska näringsfattiga, jämfört med många andra arter.

Farligt byte

För att ta reda på exakt hur många kalorier en genomsnittlig människa innehåller tog forskare vid University of Brighton, Storbritannien, avstamp från två separata studier som utfördes 1945 respektive 1956. I de äldre studierna hade man analyserat den kemiska kompositionen hos fyra döda fullvuxna män vars kroppar hade donerats till vetenskapen.

Enligt forskarnas beräkningar innehåller en fullvuxen man i genomsnitt 125 822 kalorier, vilket räcker som föda till drygt 60 personer under en dag. Kalorierna är dock mycket ojämnt fördelade. Kroppsfettet innehåller hela 49 399 kalorier, medan tänderna har futtiga 36 kalorier.

Detta kan, skriver forskarna i Scientific Reports, betraktas som undre gränsvärden, eftersom tidigare människoarter, som neandertalarna, sannolikt hade betydligt större muskelmassa än moderna människor.

Drygt 125 000 kalorier kan tyckas mycket, men då bör man ha i åtanke att dåtidens bytesdjur innehöll betydligt fler. En (numera utdöd) ullhårig noshörning bar på runt 1 260 000 kalorier, medan en mammut gick omkring med hela 3 600 000 kalorier. Dessutom, skriver forskarna, var andra människor troligen ett betydligt farligare bytesdjur, jämfört med en förhållandevis fridfull mammut eller noshörning.

Onödigt slöseri

Därför, tror forskarna, hade den kannibalism som bevisligen förekommit troligen rituella eller religiösa orsaker, snarare än pragmatiska.

Därmed inte sagt att man inte mumsade i sig varandra om någon råkade dö av naturliga orsaker. För varför slösa bort en massa bra kött i onödan? Eller som seriemördaren tillika kannibalen Hannibal Lecter (Anthony Hopkins) säger i den klassiska slutscenen i filmen "När lammen tystnar", när han under ett telefonsamtal får syn på sin nemesis, psykiatern Frederick Chilton (Anthony Heald):

"I do wish we could chat longer, but I'm having an old friend for dinner".

Kannibala kalorier

  • Så mycket energi innehåller en fullvuxen man i genomsnitt, räknat i antal kalorier:
  • Fettvävnad: 49 399
  • Skelettmuskulatur: 32 376
  • Skelett: 25 332
  • Lever: 2 570
  • Lungor: 1 597
  • Magtarmkanalen: 1 263
  • Hjärta: 651
  • Njurar: 376
  • Bukspottkörteln: 161
  • Tänder: 36

Andra läser just nu
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan