NyhetsbildZoom
Durbar Squarei Katmandu, Nepal. Foto: Johanna Erjonsalo

Nepal återhämtar sig sakta - men talar inte om de döda

FNB–MAIJA LAPPALAINEN -
Spåren efter jordbävningarna i Nepal för två år sedan framträder var man än rör sig. I tältbyn bredvid lyxhotellets staket.

I de raserade, uppålade templen på världsarvslistade Durbartorget. På byggarbetsplatser i städer och ute på landsbygden. I människornas allvarliga anleten.

Den första, kraftiga jordbävningen skakade om landet den 25 april 2015. När folk trots små efterskalv så småningom började resa sig igen kom ett större efterskalv den 12 maj.

– Det var en stor chock. Är det inte över, tänkte många, minns specialsakkunnig Jukka Ilomäki på Finlands ambassad i Kathmandu.

Omkring 9 000 människor miste livet i skalven och en halv miljon hem förstördes delvis eller helt. De 250 finländare som befann sig i landet klarade sig med blotta förskräckelsen.

Förödande handelsblockad

Återhämtningen har försvårats ytterligare av en inofficiell handelsblockad vid den indiska gränsen som inleddes strax efter skalven. Nepal är ett av de fattigaste länderna i Asien och blockaden har de facto påverkat nationalekonomin ännu värre än själva skalven.

Invånare i Terairegionen på båda sidorna om gränsen har ogillat Nepals nya grundlag som trädde i kraft för drygt ett och ett halvt år sedan. De klev upp på barrikaderna och täppte till gränsen. I Nepal misstänker många att också det officiella Indien haft fingret med i spelet men spekulationerna kring tvisten är otaliga.

Hur det än förhåller sig var det totalstopp vid gränsen. Biståndskonvojer kom inte igenom och bland annat transporterna av matlagnings- och övrig bränsle avbröts, vilket försvårade nepalesernas vardag avsevärt. Folk lagade mat över öppen eld på gatorna i Kathmandu.

– Då utbudet var bristande steg priserna och den svarta börsen frodades, säger Ilomäki.

Skalven och blockaden efterföljdes av en kraftig monsun och en ovanligt kall vinter. Nepal anses ha kommit på fötterna först i fjol höstas, och enligt Ilomäki har förvaltningen i Nepal bedömt att det tar minst fem år innan landet återhämtat sig helt och hållet.

Statsstöd för nya hus

Nepaleserna berättar om hem som rasat samman och skadats – men de döda talar de inte om. Det är fortfarande alltför smärtsamt att ha mist nära och kära. Inom hinduismen tror man också att själen inte kan fortsätta sin vandring om man talar om den hela tiden.

Överallt i Nepal ser man byggplatser, även om alla inte hör ihop med jordbävningarna.

– Tidigare renoverade man väldigt sällan hus här, man byggde hellre nytt. Men nu reparerar man också gammalt, säger nepalesen Javis Rana som jobbar för finländska Kyrkans utlandshjälp.

Nepals regering delar ut strax under 3 000 euro per hem som förstörts i skalven. Enligt medieuppgifter hade ungefär en tredjedel av pengarna betalats ut för en månad sedan.

– Med den summan bygger man nog inget speciellt fint eller skalvtåligt hus, funderar Ilomäki.

Rana säger att det tidvis varit svårt att hitta arbetskraft för byggprojekten som Kyrkans utlandshjälp har i landet eftersom folk bygger sina egna hus med hjälp av statsstödet. Blockaden har dessutom gjort att det tidvis varit brist på byggmaterial så ibland har det varit väldigt svårt att få projekten att framskrida. Kyrkans utlandshjälp har trots problemen byggt ungefär 300 tillfälliga skolor i Nepal. De sista av dem ska bli klara i vår.

Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan