Den här kärnan fortlevde i Mannerheims säkerhetspolitiska tänkande genom hela hans liv. Mannerheim formades av 30 tjänsteår i Ryssland, hans Asienexpedition, medverkan i det rysk-japanska kriget och resor i Central och Västeuropa.
Mannerheim insåg att stormakter alltid har en egen agenda där moral, rätt eller fredssträvanden inte spelar så särskilt stor roll.
– Det handlar mer om att stormakterna strävar efter att utvidga säkerhetszonerna, säger Meinander.
Mannerheim ansåg i likhet med J.K. Paasikivi att allt utgår från vem som är starkast i Östersjöområdet. Den ska man alliera sig med. Båda ansåg också att Finlands självständighet är beroende av stormakterna.
I Yles omröstning 2004 utsågs Mannerheim till alla tiders största finländare. Men han har inte alltid respekterats.
– Han dyrkades av hela folket egentligen bara under en kort tid, det vill säga under de värsta tiderna under vinterkriget, mellanfreden och fortsättningskriget. Därefter började dyrkan av honom vittra sönder. Min bedömning är att när ryttarstatyn av honom avtäcktes i Helsingfors 1960 såg minst en fjärdedel av befolkningen, folkdemokraterna och kommunisterna, inte positivt på honom, säger Meinander.
Henrik Meinander har skrivit boken Gustaf Mannerheim – Aristokrat i vadmal (Otava) som kommer ut inom kort.
Det här är Henrik Meinander
- Född 19 maj 1960 i Helsingfors
- Professor i historia vid Helsingfors universitet sedan 2001
- Inspektor för Nylands Nation
- Vald till Årets Nors 2010
- Nyvald ordförande för ordförande för Svenska litteratursällskapet i Finland.
- Källa: Helsingfors universitet, Svenska litteratursällskapet.