Vi ska få fler apotek, dessutom ska alla receptfria mediciner få säljas med rabatt, alltså billigare än det rekommenderade priset. Vidare ska försäljningen av vissa receptfria mediciner avregleras, men utan att tumma på läke­medelssäkerheten. Det innebär att vissa salvor kan komma till försäljning i matbutikerna, men inte värkmediciner.

Trots att antalet apotekstillstånd ökas förutsätter verksamheten även i framtiden tillstånd, men genom att göra bestämmelserna mer flexibla hoppas regeringen att tillgången till apotekstjänster förbättras. Men hur många nya apotek som kan uppstå i och med reformen har inte bedömts.

Regeringen kom överens om reformen av apoteksregleringen i samband med sin halvtidsöverläggning. Finlands apotekareförbund är i huvudsak nöjt med regeringens linje i apoteksreformen. Förbundet anser att det är bra att regeringen vill utveckla apoteken som en del av hälsovården och håller fast vid att alla ska ha samma möjligheter att få läkemedel. Förbundet gillar också regeringens beslut att apoteken också i framtiden ska skötas av fackfolk och vara i inhemsk ägo.

För den enskilda konsumenten är nyheten om rabatterade priser på medicinerna en god nyhet. Men generellt är läkemedelsmarknaden en speciell marknad eftersom människors liv och hälsa hänger på tillgången till medicin.

Ett eget kapitel för sig utgörs av de patenterade medicinerna. Företagen får patent på upp till 25 år för allt de introducerar, och ensamrätten ger dem möjlighet att prissätta sina produkter väldigt högt.

Läkemedelspatenten är kanske nödvändiga för att vi ska få fram nya mediciner, men var går gränsen? För medborgare drabbade av svår sjukdom kan prisfrågan vara avgörande för om man kan skaffa den medicin man behöver eller inte.

I välfärdsstater har folk pengar, och blir det för dyrt betalar staten notan. För fattiga människor i fattiga länder är situationen en annan. Då betalningsförmågan är svag är det svårt att få sådan marginal på försäljningen av läkemedel att marknaden är rätt ointressant också för patenterade mediciner. Därför är det bättre business att i stället utveckla mediciner mot mindre allvarliga åkommor i rika länder och marknadsföra dem hårt. Då kan produkterna säljas med en för hög marginal, och det ger klirr i kassan.

Dagens Nyheter skriver (28.4) om ett sätt att delvis kringgå problemet genom en modell som uppstått runt bromsmedicinerna mot hiv. Vid millennieskiftet lade industrin flera år på att processera för att det hårt hiv-drabbade Sydafrika inte skulle få sälja billiga kopior av bromsmediciner.

”Till slut insåg lobbyister hur illa det såg ut att vägra miljontals sjuka hjälp, och gav vika”, skriver Lisa Magnusson (DN 28.4).

Därefter upprättades en internationell patentpool som köper patenträttigheter av industrin och sedan­ säljer licenser till tillverkarna. Det har medfört att årskostnaden per patient rasat­ från 12 000 dollar till 700 dollar, och gjort att allt fler kan leva vidare trots sin hiv. Läkemedelspatenten är läkemedelsindustrins sätt att finansiera utgifterna för utvecklande av nya mediciner, och till den delen ett nödvändigt ont. Men det betyder inte att dagens upplägg skulle ­vara det enda rätta.

Idealet vore om man genom den internationella patentpoolen i allt större utsträckning kunde tillämpa principen på fler områden, med ersättningar som utgår från folkhälsans intressen.

Läkemedel är en fråga som är alltför viktig för att styras enbart utgående av patent. Men vägen dit är lång. I skenet av detta var det märkligt att regeringen inte lättade på tyglarna och tillät försäljning av recept­fria läkemedel i dagligvaruhandeln. Det ska i och för sig utredas om det kunde vara möjligt att utvidga försäljningen av vissa salvor, men storsäljare som allergimedicin och värkpiller hålls kvar på apotekshyllorna.

Dessutom innebär fler apotekstillstånd innebär att branschens fasta kostnader ökar utan att den befintliga kakan växer. Därför är ingen rea på receptmediciner att vänta. Ur konsumentsynpunkt kunde en öppning av branschen för fri konkurrens ändra på detta förhållande.

Det enda konsumenten nu kan se fram emot är priskonkurrensen på de receptfria läkemedlen. Alltid någonting.