Finansministeriet och Lantmäteriverket bereder det nya värderingssystemet som är tänkt att ha en starkare koppling än nu till utvecklingen av fastighetsvärdena och dessutom beakta regionala skillnader i prisutvecklingen.

Det nya systemet ska tas i bruk 2020. Det bygger på nya priszoner som ska ligga som grund för taxeringsvärdena för fastigheternas markbotten. Priszonerna bygger på bland annat långtidsuppgifter om fastighets- och bostadsaffärer i området.

I praktiken leder det till att taxeringsvärdena kommer att öka i tillväxtcentra och sjunka i avfolkningskommuner.

Det går ändå inte att dra direkta paralleller till hur stor fastighetsskatt en fastighet kommer att ha om tre år. Omläggningen av värderingsgrunderna ska inte ha någon direkt inverkan på huruvida taxeringen av ett objekt blir hårdare eller lättare. Det blir kommunerna som får slå fast nivåerna på fastighetsskatterna baserat på de nya uppgifterna.

– Utgångspunkten är att det här projektet inte kommer att leda till högre skatter, säger finansrådet Elina Pylkkönen vid Finansministeriet.

Då de nya värderingsgrunderna tas i bruk 2020 kan medborgarna själva bekanta sig med uppgifterna om priszonen i en webbtjänst där man kan lokalisera den egna fastigheten och till exempel prisuppgifter i området. Där ser man också på vilka grunder priszonen har slagits fast.

Oro för giriga kommuner

På Egnahemsförbundet oroar man sig över att kommunerna kommer att bli ivrigare på att höja fastighetsskatter och andra boendeutgifter i samband med att vårdreformen minskar på deras skatteintäkter.

– Under den här regeringsperioden har man hittills slagit fast en höjning av fastighetsbeskattningen på 175 miljoner euro, och det är mycket. I regeringsprogrammet står det att höjningen skulle bli måttlig och högst uppgå till 100 miljoner, säger Egnahemsförbundets verksamhetsledare Kaija Savolainen.

Förbundet anser att det inte heller är skäligt att hushållen själva i praktiken inte haft någon möjlighet att förutspå hur fastighetsskatten utvecklas för en villa som köpts till exempel 20 år sedan. För bland andra personer som lever på folkpension är det mycket svårt att anpassa inkomsterna till stora förändringar i boendeutgifterna.

– Jag hoppas att de människor som byggt upp vårt land får någon form av kompensation för sitt arbete, om inte i samband med den här beskattningen så på något annat sätt, säger Savolainen.