Prisnivån i området bestämmer framtidens fastighetsskatt

FNB -
Läge, byggrätter, avstånd från huvudvägar och stränder. Det är faktorer som i framtiden kommer att påverka beskattningsvärdet som ska ligga som grund för fastighetsskatten.

Finansministeriet och Lantmäteriverket bereder det nya värderingssystemet som är tänkt att ha en starkare koppling än nu till utvecklingen av fastighetsvärdena och dessutom beakta regionala skillnader i prisutvecklingen.

Det nya systemet ska tas i bruk 2020. Det bygger på nya priszoner som ska ligga som grund för taxeringsvärdena för fastigheternas markbotten. Priszonerna bygger på bland annat långtidsuppgifter om fastighets- och bostadsaffärer i området.

I praktiken leder det till att taxeringsvärdena kommer att öka i tillväxtcentra och sjunka i avfolkningskommuner.

Det går ändå inte att dra direkta paralleller till hur stor fastighetsskatt en fastighet kommer att ha om tre år. Omläggningen av värderingsgrunderna ska inte ha någon direkt inverkan på huruvida taxeringen av ett objekt blir hårdare eller lättare. Det blir kommunerna som får slå fast nivåerna på fastighetsskatterna baserat på de nya uppgifterna.

– Utgångspunkten är att det här projektet inte kommer att leda till högre skatter, säger finansrådet Elina Pylkkönen vid Finansministeriet.

Då de nya värderingsgrunderna tas i bruk 2020 kan medborgarna själva bekanta sig med uppgifterna om priszonen i en webbtjänst där man kan lokalisera den egna fastigheten och till exempel prisuppgifter i området. Där ser man också på vilka grunder priszonen har slagits fast.

Oro för giriga kommuner

På Egnahemsförbundet oroar man sig över att kommunerna kommer att bli ivrigare på att höja fastighetsskatter och andra boendeutgifter i samband med att vårdreformen minskar på deras skatteintäkter.

– Under den här regeringsperioden har man hittills slagit fast en höjning av fastighetsbeskattningen på 175 miljoner euro, och det är mycket. I regeringsprogrammet står det att höjningen skulle bli måttlig och högst uppgå till 100 miljoner, säger Egnahemsförbundets verksamhetsledare Kaija Savolainen.

Förbundet anser att det inte heller är skäligt att hushållen själva i praktiken inte haft någon möjlighet att förutspå hur fastighetsskatten utvecklas för en villa som köpts till exempel 20 år sedan. För bland andra personer som lever på folkpension är det mycket svårt att anpassa inkomsterna till stora förändringar i boendeutgifterna.

– Jag hoppas att de människor som byggt upp vårt land får någon form av kompensation för sitt arbete, om inte i samband med den här beskattningen så på något annat sätt, säger Savolainen.

Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan