NyhetsbildZoom
I morgon, den 23 mars, firar vi Nordens dag. Foto: Johannes Jansson

Många för nordiskt förbund

Kenneth Myntti -
Hälften av finländarna vill se Finland i ett nordiskt förbund med viss gemensam politik och ett handelsavtal.

En opinionsundersökning som TNS Gallup har utfört åt den EU-kritiska alliansen EU-Democrats visar att stödet för ett nordiskt förbund är stort i både Finland och Sverige.

En tidigare undersökning visade ett liknande stöd i Danmark.

Den nya undersökningen visar att 50 procent av finländarna skulle rösta för att Finland ska ingå i ett nordiskt förbund med en gemensam miljö-, rätts- och utrikespolitik och ett handelsavtal med EU och andra länder.

Enbart 31 procent av de tillfrågade säger sig föredra ett regelrätt EU-medlemskap för Finlands del medan 19 procent inte kan ta ställning i frågan.

Det finländska stödet för ett nordiskt förbund uppges vara störst i åldersgruppen 18–35 år i vilken hela 54 procent skulle välja att ingå i ett nordiskt förbund.

Endast 23 procent av denna ålderskategori stöder ett traditionellt EU-medlemskap.

I Finland är stödet för ett nordiskt förbund störst bland Socialdemokraternas väljare (73 procent) och minst bland Samlingspartiets väljare (29 procent). Bland de som röstar på SFP väger det jämnt. 45 procent säger sig vara för ett nordiskt förbund medan 44 procent säger sig vara för EU.

De könsmässiga skillnaderna är små, men de finländska kvinnorna verkar vara en aning mer positivt inställda till ett nordiskt förbund än männen.

Regionalt sett är stödet för ett nordiskt förbund störst i västra Finland (56 procent) och minst i Helsingfors-Nyland (48 procent).

I Sverige skulle 49 procent rösta för ett nordiskt förbund medan endast 28 procent skulle rösta för fullt EU-medlemskap.

I Danmark skulle 47 procent rösta för att ingå i ett nordiskt förbund medan ett EU-medlemskap har stöd hos 28 procent av de tillfrågade danskarna.

Undersökningen är utförd åt tankesmedjan Ny Agenda den 5–10 februari 2014.

– Undersökningen visar att det finns brett stöd för ett nordiskt samarbete på en rad områden. Tillsammans med Storbritannien och Nederländerna kan de nordiska länderna verka för en omförhandling av Lissabonfördraget, säger EU-Democrats generalsekreterare Richard Byfält i ett pressmeddelande.

Byfält tillägger att det här är något som regeringarna i Finland, Sverige, och Danmark bör göra klart för Europas ledare.


Nordismen blir webbaserad



En nyhetsportal för nordiska frågor har dykt upp på webben.
Den traditionella nordismen tar sikte på ett starkare nordiskt samarbete. Den bygger på de stora kulturella likheterna mellan de nordiska länderna.

Den aktivismen har alltid funnits. Men på senare år har vi fått allt mer av något som kunde kallas en webbnordism.

Begreppet syftar på de nätverk som byggs upp på webben, både som nyhetsportaler och inom de sociala medierna. På senare tid har det dykt upp flera sådana.

Den förhållandevis nya, nordiska nyhetsportalen på adressen www.yggdrasil.fi har pejl på nordiska nyheter som levereras av ett antal tidningar i Norden.

Christian Sourander i Åbo, en av inititativtagarna, säger att Yggdrasil ska fungera som en virtuell hävstång för nordiskt samarbete.

Tanken är att portalen ska byggas i takt med att resurser tillkommer. Sourander syftar på fondstöd och utesluter inte att föreningen bakom portalen framöver tar i bruk en donationsfunktion.

– Det vore bra att få i gång någon form av crowdsourcing, säger han.

EU Democrats

  • En euroskeptisk partiallians, grundad den 8 november 2005.
  • Består av både center-högerpartier och center-vänsterpartier från 15 EU-länder.
  • Bildades den 8 november 2005 i Bryssel.
  • Anhängare av subsidiaritet och motsätter sig den centralisering som partiet anser att EU har medfört.
EU-torget
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan