Opinion
23.4.2014
Allt står inte rätt till med Finland
Ekonomiska indikatorer ger inte speciellt positiva utslag för närvarande. Samtidigt ska Finland stoppa skuldsättningen och sänka offentliga utgifter.
En våg av samarbetsförhandlingar drar över landet. Det är inte enbart företag som sparar och skär ner, även den offentliga sektorn drabbas hårt.
En indikator på att allt inte står rätt till i ekonomin brukar vara pälsnäringen. När priserna går ner, vilket de gör, vittnar det om att köpkraften försämrats. Det positiva är att skinnen går åt, däremot sjunker prisnivån.
Situationen i Ryssland och Ukraina är akut. Kringeffekterna är betydande. När en stormakt som Ryssland agerar som den gör och omvärlden reagerar starkt påverkas alla. Det vet Vladimir Putin och han verkar nästan trivas med situationen. Samtidigt varnar kreditinstitutet Moody´s för situationen inom den ryska banksektorn. Bankernas resultat sjunker när den ryska ekonomin backar.
Inte heller signalerna från Kina är speciellt upplyftande, trots att den kinesiska ekonomin fortsätter att växa kraftigt. Den internationella valutafonden IMF hävdar att många ekonomiska indikatorer pekar på att den kinesiska ekonomin kräver stimulansåtgärder igen. När Kina tappar fart tappar den globala ekonomin fart.
Den information som centralbankschefen Janet Yellen gett om USA:s ekonomi är att många centrala sektorer visar tillväxt. USA är kanske det största utropstecknet i den globala ekonomin.
Mitt i detta står ett ganska så ängsligt litet Finland.
Aalto-universitetet ska spara. Etablerade Stockmann hotar säga upp 330 anställda och Björn Wahlroos flyttar till Sverige. Dessa tre enskilda händelser är liksom pälsnäringen signaler som kan tolkas på olika sätt, men de har en sak gemensam, de pekar på att allt inte står rätt till.
Såväl företag som offentliga organisationer, men kanske framför allt anställda och invånare, står ganska handfallna inför de politiska beslut som ska stoppa den offentliga skuldsättningen och sänka de offentliga utgifterna.
Statsminister Jyrki Katainen har onekligen dragit ett tungt lass, men att han väljer att hoppa av när uppförsbacken börjar på allvar är även det ett tecken på att resan inte blir lätt.
Att hantera och åtgärda strukturella problem i den offentliga ekonomin samtidigt som världsekonomin hostar är definitivt inte lätt. Vi har hört många ekonomer, inte minst meriterade Johnny Åkerholm, efterlysa åtgärder, nu. En grundregel när ekonomiska problem uppstår är att ta tag i dem genast. Det vet varje företagare.
Det politiska maskineriet har ofta svårt att hantera strukturella ekonomiska problem. När åtgärder vidtas drabbas ofta barnfamiljer, pensionärer och mindre bemedlade. Små procentuella förändringar och försämringar slår hårt. Alla drabbas, det stämmer säkert, men hur alla drabbas varierar.
Balansgången är svår. Näringslivet representeras av starka intresseorganisationer som skickligt för fram företagens åsikter och behov. Det är viktigt, utan företag har vi inga arbetsplatser. Just nu verkar arbetsplatserna försvinna på löpande band, från alla samhällets sektorer. Om det beror på konjunkturen eller på att verksamhetsförutsättningarna försämrats eller på båda varierar även det.
Välfärden får inte äventyras och företagens möjligheter att sysselsätta och växa får likaså inte äventyras. Förutsättningarna för att dessa två ska skonas när åtgärder vidtas på allvar är osannolika. Åter en gång drabbas alla och allt, fast alla drabbas ändå olika.