Flyttrörelsen från landsbygden till städerna är nu lika intensiv som på 1970-talet. Flyttrörelsen går från öst och norr till högskolestäderna och deras kranskommuner i södra och sydvästra Finland. Det är fortfarande Helsingfors som lockar mest. Vasaregionen ligger på fjortonde plats med en nettoinflyttning på 203 personer. Korsholm ligger bland de 20 främsta kommunerna och visar en nettoinflyttning på 504 personer. Jakobstad har tappat 761 invånare mellan 2009 och 2013 och Jakobstadsregionen har en utflyttning på 1.322 personer. Det är de unga som går i spetsen för flyttrörelsen. De flyttar till de större städerna för att studera och då de blir färdiga stannar de kvar och jobbar i staden. - Regionerna med högskoleutbildning är väldigt starka. De nya jobben samlas i dem och deras framtidsbild är mycket positiv, säger Timo Aro som undersökt flyttrörelsen. Den negativa konsekvensen av flyttrörelsen är att glesbygden ödeläggs. Till och med två av tre kommuner förlorade på flyttrörelsen åren 2009-2013. Erja Lindberg som är generalsekreterare för sysselsättningsprojektet kommunförsöket på Kommunförbundet ser det här som ett stort problem. - Norr och öst börjar vara problematiska områden med tanke på sysselsättningen. Staten, företagen och den tredje sektorn borde tillsammans fundera på hur man kan skapa jobb i kommunerna, säger Lindberg. När befolkningen samlas i vissa områden leder det till att levnadskostnaderna ökar. I de områden som töms på befolkning är problemet att få jobb, och det medför i sin tur andra problem. - Då arbetslösheten ökar, ökar också antalet utsatta och behovet av hälsovårdstjänster, säger Lindberg. Björneborg vände på trenden Aro säger att det bara är ett fåtal kommuner som lyckats vända på den negativa flyttrörelsen och få ny inflyttning. Ett positivt exempel är Björneborg som ännu på 90-talet toppade statistiken över kommuner som tappar invånare. - Nu finns Björneborg bland de 20 kommuner som vinner mest på flyttrörelsen. Det beror på att studieutbudet i staden har utvidgats och områdets bransch- och kompetensstruktur blivit mångsidigare. Arbete och utbildning är fortfarande de främsta skälen att flytta till en annan kommun, men Aro säger att "mjuka värden" också spelar en allt större roll. - Det rykte orten har, hobbymöjligheterna och den allmänna atmosfären och evenemangen har blivit viktiga argument. I framtiden är de mjuka värdena ett centralt sätt för kommunerna att skilja sig ur mängden och locka invånare.