Nästa års budget ska hjälpa Finland hålla ställningarna, utan att tappa för mycket fart framåt. Det ska sparas och balanseras utan att äventyra varken köpkraft eller sysselsättning allt för mycket. Att det finns mindre pengar att dela på syns i budgeten, den är en miljard euro lägre än 2014. Utgifterna är beräknade till 53,7 miljarder euro och inkomsterna­ till 49,2 miljarder. Av inkomsterna är 40 miljarder euro skatter. Underskottet i budgeten är klart lägre än i år, 4,5 miljarder euro jämfört med 7,4 miljarder. Differensen är tre miljarder euro. Sparåtgärderna syns också klart eftersom utgifterna minskar med två miljarder euro jämfört med i år. Underskottet innebär dock att statsskulden ökar och når över 100 miljarder euro (102), vilket motsvarar 48,5 procent av bruttonationalprodukten. Det är fortsatt hanterbart, men naturligtvis inte bra. Staten planerar att sälja ut egendom och frigöra fonderade­ ­medel. Pengar ska bland annat användas till att beta av stats­skulden. Enligt beräkningarna uppstår 1,9 miljarder euro i tilläggsinkomster. Största delen används till amorteringar. Huruvida det är klokt att amortera när pengar behövs till att få i gång tillväxt och skapa arbetsplatser är en fråga som tål att diskuteras. I budgeten finns pengar för både utbildning och infra­struktur och mindre stimulansåtgärder. Några konkreta åtgärder är att antagningen till högskolor ökas med 3 000 platser för en viss tid. Vägavsnittet Vasa-Laihela-­Tammerfors ska förbättras och banavsnittet Bennäs-Jakobstad-­Alholmen elektrifieras. Tekes får ett tilläggsanslag på 20 miljoner euro för att hjälpa i gång nya företag samtidigt som Finnveras ­möjligheter att finansiera medelstora företags tillväxt och internationalisering utvidgas. En statsbudget ska kunna kritiseras och ifrågasättas. Med ett riksdagsval alldeles bakom hörnet, 2015, hörs dock få kritiska röster. Inte ens oppositionen har gjort några större försök att ifrågasätta prioriteringarna. Å andra sidan har budgetarbetet gjorts i ett konjunkturläge som gör att det finns varken marginaler eller utrymme att göra ­ingrepp som innebär stora förändringar. Nästa års budget är en kompromiss­budget med målsättningen att klara året så kostnadseffektivt och med så små förluster som möjligt. Även den målsättningen känns nästan väl ambitiös. På fredagen kom nyheten att Microsoft lägger ner verksamhet i Uleåborg. I värsta fall minskar Microsoft över tusen arbetsplatser i Finland. Det kostar. På fredagen sade även Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble för nyhetsbyrån Bloomberg att den Europeiska centralbanken (ECB) börjar ha slut på åtgärder för att få i gång tillväxt. Euroländerna måste själva hitta sätt att stimulera ekonomin utan att skuldsätta sig mera. Penningpolitik handlar enbart om att köpa tilläggstid, sade Schäuble. Det finns ingen som ger riktig draghjälp just nu, varken ECB eller ekonomier som Tyskland. Ryssland utgör ett hot på många plan, såväl ekonomiskt som politiskt. För Österbotten gäller det bara att bita ihop, jobba på som hittills, söka tillväxt ute i världen och skapa regional tillväxt, det har vi alla förutsättningar till.