Alla placeringar utom sistaplatsen i sluttabellen är en seger för Sport. Så ser den krassa verkligheten ut inför säsong ett i ligan. Sport har tidigare lidit under många stängda ligasäsonger, men nu är det till fördel att laget inte kan trilla ur fjortongänget den här säsongen. Det kommer inte att gå som under den första och enda ligasäsongen 1976–1977 då besöket på högsta hockeynivå blev kort. Klubben har ett år på sig att bygga något som håller in i framtiden. Den här säsongen har Sport en spelarbudget på 1,8 miljoner – i samma klass som HPK, Ilves och SaiPa. Det känns som ett klokt beslut att inte ösa ut pengar, som klubben inte har, på spelarvärvningar den här säsongen. Det behövs inte – nu räcker det att komma i mål med äran i behåll. Inför starten – med match mot JYP i Jyväskylä i kväll och hemma mot TPS på lördag – är intresset stort kring Sport. Ishockey intresserar inte alla – men många. Sport har sålt cirka 1 600 säsongskort – och hade budgeterat med att sälja 1 500. Dessutom säljs fortfarande säsongskort till ståplats – och folk köper. Och i går fanns färre än 1 000 ståplatsbiljetter kvar till TPS-matchen, men det mesta talar för att Vasahallen är fullsatt på lördag kväll. Ligan gnuggar plånboken i förtjusning över att ha lyft upp just Sport. – Sport för med sig ett nytt ekonomiområde för oss. Vi har saknats i Österbotten, säger ligans verkställande direktör Kimmo Rannisto. Men även idrottsligt är det ett stort lyft i Vasaregionen. – Jag har märkt att intresset i Vasa är på topp. Folk har väntat på ligastarten sedan maj, säger Sports lagkapten Miko Malkamäki. En hyfsad start på säsongen skulle säkert vara viktigt för att Sport ska kunna behålla publiktrycket till hemmamatcherna. Men det blir knappast många matcher med dåliga publiksiffror i vinter – nu kommer publiken för att se ligahockey. Oberoende var Sport ligger i tabellen. Det är först om ett år som smeksäsongen är över. Det är då som publiken börjar kräva idrottsliga resultat för att inte välja en annan kvällsunderhållning än ligahockey. Men, självklart: Spelarna i Sport är idrottsmän. De vill vinna. Redan nu. Och de unga spelarna i laget vill visa upp sig – deras dröm är inte Sport. De vill uppåt – dit där deras tankar kring slutmålet finns. Så här säger tränaren Tomek Valtonen: – Vi vet utgångsläget. Vi är ett nytt lag i ligan så självklart är det många som tror att vi ska sluta på jumboplats. – Vi ska vara bland de tio bästa i grundserien. Vi har inte en enda spelare i laget med målsättningen att vi skulle vara näst sista lag. Alla har sagt att vi åtminstone ska vara topp tio. Tomek Valtonen är ett riskmoment i Sport – i synnerhet om laget får en dålig start på ligaäventyret. Han lyckades inte i Jokerit förra säsongen – men utgångsläget i Vasa är ett helt annat. I Sport är pressen att göra succé mindre, och det ökar förmodligen möjligheterna till att också Valtonen får fart på sin tränarkarriär. I övriga ligaklubbar ser spelare och tränare fram emot att få spela i Vasa. Ryktet om den täta läktarstämningen är spritt, sant och uppskattat. Även om snacket kring Sports läktarkraft har fått vissa överslag: ”Välkommen till helvetet” är det värsta exemplet. Vasahallen är inget helvete, inte för någon. Men då det är som bäst är det läktarstämning då den är som bäst. Som i ett paradis. Finländsk ishockey – ligan i synnerhet – har lyckats ganska bra med att bygga en upplevelse för publiken. Det är roligt att komma till ishallarna och vara en del av upplevelsen. Och, det är underhållningen som är huvudsaken: – Hockeyligan ska vara proffsig underhållning på hög nivå. Vår största utmaning, vid sidan av ekonomin, är också att leverera bra underhållning kväll efter kväll, säger Kimmo Rannisto. Hockeyn insåg tidigt att det som gick hem hos publiken på sjuttiotalet inte längre gör det. De flesta andra idrotter i Finland har fortfarande inte sett det ljuset. Nu är det bara för alla hockeyvänner att sätta sig ner, eller stå upp, för att njuta av god idrottsunderhållning. Även om konkurrensen från utländska ligor om spelare är hård så håller den finländska ligahockeyn fortfarande en hög nivå – rent idrottsligt sett. Uppsnackets värsta: Urheilu-Sanomat frågade Sportbacken Antti Uitto varför Sport inte heter Vaasan Urheilu? Svaret var att det låter bättre med Sport och att engelska ju är tidens melodi. Hmmm ... Sport heter Sport eftersom föreningen från början var svenskspråkig. Namnet har inte det minsta med engelska att göra. Då klubben kom till 1939 hette den Idrottsföreningen Sport.