Gränsen spräcktes i somras, nu är fler än 50 000 högutbildade finländare arbetslösa.
– Det är verkligt oroande. Samhället har investerat pengar i utbildningar och behöver kunskapen som studenterna fått, säger Elina Moisio, sakkunnig på högutbildades centralorganisation Akava.
På nationell nivå har antalet arbetslösa bland högutbildade ökat med 15,6 procent jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. I Österbotten är ökningen 11,7 procent. Allra hårdast har ingenjörerna drabbats. Det gäller både Österbotten och resten av landet.
Moisios förklaring till att arbetslösheten slagit hårt mot ingenjörerna är att exportindustrin drabbats hårt av den försämrade världsekonomin. I Österbotten är arbetslösheten stor också bland filosofie magistrar, tradenomer och pedagogie magistrar.
Sett till rekryteringen utgör högutbildade en säregen grupp. Många jobb når aldrig Arbets- och näringsbyråns rekryteringstjänst. I stället sker anställningen av högutbildade ofta via kontakter. Även när det gäller vidareutbildning är behoven andra än för lågutbildade.
– Arbets- och näringsbyrån lyckas inte hjälpa högutbildade. Med fler än 50 000 högutbildade som saknar jobb är problemet enormt.
I Nyland startar ett pilotprojekt i höst där privata rekryteringsbolag samarbetar med den statliga Arbets- och näringsbyrån. Experten på Akava anser också att det behövs förbättringar och ökad flexibilitet inom vuxenutbildningar.
Av de som är 18–24 år och högutbildade i Mellersta Österbotten är nio procent arbetslösa. Det kan jämföras med Vasaregionen där tre procent av de unga, högutbildade saknar ett jobb. Moisio har ingen förklaring till varför andelen arbetslösa är högre i Karlebytrakten än i Vasaregionen och resten av landet.
När ekonomin försämrades ökade arbetslösheten till en början bland lågutbildade. Under det senaste året har arbetslösheten ökat mest bland högutbildade.
Moisio och hennes kollegor på Akava har begrundat om det utbildas för många finländare med högskoleexamen.
– Det är viktigt att antalet utbildningsplatser korrelerar med tillgången på jobb. Samtidigt är utbildningar långsiktiga investeringar, medan ekonomin svänger snabbt. Därför finns det inget enkelt svar på om antalet högutbildade finländare är för högt.
Under sitt besök i Karleby på torsdagen berömde Moisio samarbetet mellan näringslivet och skolvärlden, i synnerhet inom kemiindustrin och båtbranschen. I Österbotten saknar hon däremot forsknings- och utvecklingsenheter.
– De flesta österbottniska företag är så små att de inte har resurser för produktutveckling och ledning. Det minskar behovet av högutbildade.
Av de 15 000 högutbildade österbottningar som ingår i Akavas register är endast fyra procent egenföretagare. Siffran ska höjas. För det behövs utbildning om ekonomi inom alla högskoleutbildningar.
Moisio räknar med att arbetslösheten kommer att öka ytterligare bland högutbildade. Ändå rekommenderar hon unga att satsa på en högskoleexamen.
– Vikigast är att du är redo att vidareutbilda dig när det behövs.
Med högutbildad avses att ha minst en lägre högskoleexamen.
Linda Forth