Inför ett tilläggsstöd för närståendevårdare med minderåriga barn. Det tycker Magdalena Snickars i Vasa. Sedan drygt två år tillbaka vårdar hon sin man, Peter Snickars, på heltid. Han drabbades av hjärntumör 2011, blev opererad, fick cellgifter och strålbehandling men inget tycktes hjälpa. – Läkaren sa att han lever max ett år. Nu har det gått tre. Det är en vanlig vardagsmorgon. Magdalena och Peter sitter där de brukar sitta så här dags, vid köksbordet i lägenheten i centrum av Vasa, med var sin kaffemugg. Radion pratar på medan Magdalena bläddrar i tidningen. Dagen innan har hon hämtat Peter från Dammbrunnsgården där han varit på intervallvård i sex dagar. Det är Magdalenas lediga tid. Som närståendevårdare får hon ersättning för tre lediga dagar per månad. Hon brukar vara ledig varannan månad och då blir det sex dagar. Eller ledig och ledig, i hennes fall är det hur man tar det. Även om maken får vård på annat håll i nästan en vecka, fortsätter allt annat som vanligt. För henne betyder det att ta hand om en sjuårig dotter på heltid. Till ­familjen hör också två söner, 11 och 13, som hon har delad vårdnad om. Pojkarna bor hos henne och Peter varannan vecka. – Alla närståendevårdare gör ett värdefullt och viktigt arbete. Men jag tror att utgifterna i en barnfamilj är större än vad de är för en pensionär. Det är kläder och fritidssysselsättningar som idrott av olika slag. Som hon ser det skulle ett barntillägg till stödet inte bli särdeles dyrt för staden. Det kunde förslagsvis graderas beroende på antal barn och hur gamla de är, i stil med barnbidraget. – Dessutom tror jag inte att det finns särskilt många närstående­vårdare med minderåriga barn. Och inte minst skulle ett sådant tillägg säkert uppfattas som en generös gest av staden. Stödet som Magdalena får är det högsta normalstöd som en närståendevårdare kan få. För hennes del betyder det ungefär 750 euro per månad efter skatt. Hushållets övriga inkomster är Peters pension och barnbidragen. En närståendevårdare kan få ett högre specialstöd på 1 700 euro per månad. Det utbetalas för vård som ges i livets slutskede. Magdalen fick det stödet under en viss period när Peter enligt läkaren inte hade länge kvar att leva. – Men han blev bättre och då minskades stödet. Jag förstår ju att reglerna är som de är men ändå gör jag samma saker nu som jag gjorde då, utom att jag inte matar Peter, säger Magdalena. Stödet till närståendevårdare utesluter inte andra former av hjälp. Magdalena kan till exempel be att få hemtjänst, men det kostar extra. – Klart att jag kunde jobba och anställa en assistent som är här medan jag är borta. Men jag har valt att själv ta hand om den jag älskar, säger hon.