Varje vecka tas också självskadebeteende och självmordstankar upp. – Det kan till exempel handla om hur man bäst döljer ärr. Det senaste åren har vi märkt en ökning av den här typen av frågor, säger Liselott Nyström, en av Decibels tre informatörer. Bland elevvårdspersonalen i skolorna är meningarna delade – en del säger att det självdestruktiva beteendet ökat, andra att det i många år funnits där i samma omfattning som nu. – Jag har inte märkt någon ökning, men den kan ha skett i det dolda. Om de på Decibel säger att det ökat är det säkert så. Ungdomar har lättare att berätta om problem där, eftersom de får vara anonyma, säger Linda Stråka, skolkurator i Korsholm. Liselott Nyström tror också att anonymiteten spelar en roll. – Vårt jobb handlar i hög grad om att sänka andras trösklar. I Österbotten med vårt duktighetssyndrom är det jättehöga trösklar att gå till hälsovården, säger Liselott Nyström. Sami Rimpilä, kurator på YA, tycker att han i år sett ett större antal elever som mår dåligt än tidigare. –  Det kan bero på att antalet fall ökat men också på vi lärt oss att ringa in problemet. Många gånger försöker den som till exempel skär sig dölja det, säger han. Han påpekar också att det finns många andra former av skadebeteende än att skära sig: överdrivet idrottande, ätstörningar, missbruk och spelande. Maria Määttä-Sillanpää, skolkurator i Vörå, har också sett självskadebeteende på nära håll. – Det kan vara elever som skär sig med olika föremål, trycker in ritstift i handen eller skållar händerna i hett vatten. Ibland får vi reda på det via oroliga kompisar, ibland på andra sätt. Internet är bra på många sätt, men där får man också tips på hur man gör för att skada sig själv och för att dölja det, konstaterar hon. – En överraskning för mig var att självskador kan bli en innegrej i kompisgänget –  om en skadar sig börjar fler göra det, säger hon.
Liselott Nyström på Decibel.fi

Liselott Nyström på Decibel.fi

Mats Bergvik, skolkurator i Petalax, säger att det som bekymrar honom allra mest är att allt fler ungdomar talar om att begå självmord. – Det kan vara ett sätt att väcka uppmärksamhet, men ska naturligtvis tas på allvar, säger han. Bergvik säger att självskador är ett fenomen som funnits länge, men enligt hans uppfattning inte är vanligare nu än förr. – De unga mår överlag inte sämre nu än förr, vilket delvis kan bero på att vi tar itu med problemen tidigare. – Varför försöker unga skada sig själva? – De mår psykiskt illa. Det är bättre att det bränner i såret än att det bränner i själen, säger Gundel Niemi, psykolog på Vasa övningsskola. – Allt ska vara så rosenrött i dag. De flesta lägger bara upp positiva uppdateringar och bilder på Facebook och Instagram och de unga reflekterar inte alltid över att verkligheten kan se annorlunda ut, säger Maria Määtta-Sillanpää. – Orsakerna kan vara många: samhällets hårda krav, brist på meningsfull fritid, missbruk, avsaknad av rutiner i hemmen, känsla av utanförskap. Det är jättetufft att växa upp och att hitta sin identitet, säger Sami Rimpilä.