NyhetsbildZoom
Foto: Arkiv

Djurpark ville fånga hundvargar i fällor

Kenneth Myntti -
För 20 år sedan försökte Etseri djurpark fånga in vilda hundvargar i Perho med fällor.

Det framkom under vargrättegången i Karleby på onsdagen. Alpo Harju som på den tiden var storviltombud i Perho assisterade Etseris djurparks intendent Jukka Lahtinen i uppgiften.

Uppgiften om fälljakten framgår också av ett brev som är daterat 12 april 1994 och som har förbryllat försvaret under rättegången. Av brevet framgår att jakten med fällor anses brådskande med tanke på att det i området rör sig en dräktig hundvarghona.

I rättegången i går framkom att fälljakten blev resultatlös.

VBL-ÖT har ringt upp Jukka Lahtinen för att höra mer om operationen. Han pensionerades för 16 år sedan, men har ännu händelsen i gott minne.

Lahtinen säger att Etseri djurpark på den tiden hade status som expertorgan i storviltsfrågor.

– I själva verket korresponderade jag både med Jord- och skogsbruksministeriet och Miljöministeriet. Problemet då var detsamma som i dag – att hundvargar inte är definierade i jaktlagen.

Ärendet drog därför ut på tiden. Vår övergick i sommar och då var det inte längre möjligt att fånga hundvargar med mat som lockbete.

Jukka Lahtinen hade velat fånga in djuren för att ha dem till allmänt beskådande på Etseri djurpark. I Etseri djurpark hade hundvargarna fått mat och husrum samtidigt som forskare hade kunnat ta prover och studera djurens beteendemönster.

Huruvida Perhoregionens hundvargar har överlevt i naturen och de har lyckas föröka sig är inget Lahtinen vågar spekulera i. Men han är mycket väl medveten om att också hundvargar klarar av att få livet av de skogsrenar som har planterats in i Perhotrakten och som ger bra föda.

Lahtinen säger att det också i Etseri djurpark har förekommit ett försök att para hund med varg.

– Jag fick en gång ett besök av en professor och draghundsentusiast som ville testa om en varg kan para sig med en Siberian husky. Syftet var att få fram bättre draghundar.

Lahtinen gav tillstånd till experimentet med villkoret att mannen släpper in sin hund i vargburen på egen risk. Hundhonan var nog aktiv, men varghanen kände sig mer eller mindre besvärad av uppvaktningen. Inget hände.

Lahtinen vet att det i praktiken går att para hund med varg, men för hans del blev det inget resultat.

Ärendet med fällorna i Perho blev aktuell kort efter att tre varghybrider och en varghona hade skjutits vintern 1994. Det var då allmänt känt att flocken hade innehållit betydligt fler djur än de fyra.

På frågan om hur Lahtinen kunde vara medveten om den dräktiga hundvarghonan i Perho är han lite mer svävande i sitt svar:

– Jag vågar inte säga i vilken mån det fanns synobservationer, men i alla fall går det att dra slutsatser på basis av urinmärkning i naturen. Alternativt drog jag till lite i min anhållan för att få den godkänd, säger han.

Under den här tiden, för 20 år sedan, förekom det ivriga rykten om att djurparkerna i Finland deltog i hemliga utplanteringar av varg i naturen.

I samband med den nu aktuella ?rättegången i Karleby spekuleras det om huruvida djurparkerna kan ha varit behjälpliga vid utplanteringar av hundvargar i naturen.

Jukka Lahtinen har vid många olika tillfällen tvingats dementera den typen av uppgifter.

– Vad skulle en djurpark ha för nytta av att sätta ut rovdjur i naturen? Och vem skulle vara beredd att axla ett sådant moraltiskt ansvar?

Lahtinen minns speciellt ett rykte som gick ut på att en man från Seinäjoki skulle ha varit involverad i en djurförflyttning från Etseri djurpark. Lahtinen tvingades visa upp djurparkens egen personalförteckning för att visa att parken inte hade haft någon sådan man anställd.

– I själva verket har kommunen varit mån om att vi ska sysselsätta lokala människor.

Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan