På onsdag lämnar vi det här året bakom oss. Ett år som har fört oss ett antal grader närmare det kalla kriget, som vi trodde tillhörde historien. I gårdagens VBL-intervju konstaterar försvarsminister Carl Haglund (SFP) att situationen är obehaglig även om han inte ser Ryssland som ett direkt militärt hot mot Finland. General Jarmo Lindberg, försvarsmaktens kommendör, har sagt samma sak (VBL 20.12): ”Det finns ingen ny hotbild eller nytt hot från ryskt håll.” Alltså något som skulle vara riktat mot Finland. Det säkerhetspolitiska läge som har utvecklats i Europa under det här året har inte en enda utlösande faktor. Men Rysslands president Valdimir Putin har länge velat återföra Ryssland till stormaktsnivå och då konflikten i Ukraina eskalerade med den ryska annekteringen av Krim och regelrätta ryska militäroperationer i östra Ukraina har lägets skärpts. Nu har Vladimir Putin undertecknat en ny militärdoktrin. E­nligt den ses en utvidgning av Nato som ett av de största yttre hoten mot Ryssland vid sidan av den ökande instabiliteten i flera r­egioner. Men samtidigt bedöms hot om ett fullskaligt krig ha minskat. I s­tället anses hoten ha förskjutits från militära till informations­tekniska, uppger den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti. En fråga som det inte finns något svar på är hur det går med projektet att rusta upp – reformera och modernisera – den ryska försvarsmakten. Det lyckas inte utan pengar och just nu har den rysk­a ekonomin gått i stå drabbad av internationella sanktioner och ett oljepris som rasat dramatiskt. En revidering av den ryska militärdoktrinen har varit aktuell ett tag. Men nu sammanfaller den också väldigt lägligt med den ukrainska parlamentsomröstningen i tisdags där parlamentet r­östade för att överge alliansfriheten och i stället börja arbeta för ett Natomedlemskap. I Finland har fördelar och nackdelar med att tillhöra Nato diskuterats flitigt det här året. Bra så, men de flesta har säkert inset­t att Natotåget redan har gått för den här gången. Även om Finland i egenskap av EU-land – som Carl Haglund säger i VBL-­intervjun – inte längre kan förhålla sig neutralt till Ryssland länge så är steget in i den västliga försvarsalliansen väldigt långt. E­ftersom steget inte redan är taget blir det inte av i det nu rådande s­äkerhetspolitiska läget. Det är exakt det som statsminister Alexander Stubb (Saml) sade i Yles Morgonettan för en dryg vecka sedan: ”Tiden är inte lämplig för en Natoansökan just nu, men möjligheten till ett Natomedlemskap får inte uteslutas i nästa regeringsprogram.” De närmaste månaderna blir politiskt heta i Finland. Även om en ansökan om medlemskap i Nato inte är aktuell skulle det v­ara sunt om kandidaterna i riksdagsvalet i april skulle placera den s­äkerhetspolitiska diskussionen högt på agendan. Vi vet att en stor del av debatten kommer att handla om social- och hälsovårdsreformen samt landets usla finanser. Visst ... det är viktiga frågor. Ändå finns det starkt vägande skäl till att politikerna också bekänner färg i säkerhetspolitik – dit också en kärnkrafts­reaktor till Pyhäjoki köpt av ryska Rosatom hör. Dessvärre finns det anledning att befara att säkerhetspolitik inte kommer att prioriteras. Detta trots att Ryssland alltid kommer att vara vårt granland och att säkerhetspolitik är en viktig del i att ha en fungerande dialog mellan Helsingfors och Moskva.