Förhoppningar finns om att näringslivet i Norden kunde finansiera en nordisk tankesmedja med uppdrag att ta visionen vidare. Därutöver finns det tankar om ett gemensamt offentligt rum i Norden. Enligt uppgift finns det planer på att bjuda in cheferna för Nordens public servicebolag till en överläggning. På det officiella planet är det trögt i portgången. Den grupp av parlamentariker som lämnade ett initiativ om den nordiska förbundsstaten till Nordiska rådet i oktober i fjol fick latläxa av Nordiska rådets presidium. Beskedet blev att presidiet kan tänka sig att ta upp det till ny behandling det fall förslagsställarna omformulerar medlemsförslaget. – Men vi fick ingen vägkost om hur förslaget borde lyda, säger åländska lagtingsledamoten Anders Eriksson (ÅF), en av undertecknarna. Eriksson säger att frågan nu ska dryftas på ett möte i Mariehamn i slutet av januari. Eriksson säger att han inte under hela sin 24 år långa tid i Nordiska rådet varit med om något liknande. – Jag ska nu tala med några starka nordiska krafter och så ser vi hur vi går vidare, säger Eriksson. Då Anders Eriksson konfronteras med uppgifter om det informella parlamentarikernätverkets diskussioner är han inte lika talför. Han bekräftar att han var med på första träffen, men han vill inte gå in på vad diskussionerna med näringslivet handlar om. – Men en nordisk tankesmedja skulle vara det naturliga steget vidare, säger han. Cristina Husmarck Pehrsson (M), nordisk samarbetsminister i Fredrik Reinfeldts regering, var också med på den första träffen i juni. Hon har ungefär samma besked om den nordiska tankesmedjan som Eriksson. – Med tanke på att det nordiska näringslivet går före politikerna i den nordiska integreringen är det naturligt att ta hjälp från det hållet, säger hon. Husmarck Pehrsson säger att hon stöder tanken på att näringslivet skulle plocka fram forskning och analyser som visar på värdet och vinsterna av att de nordiska länderna integreras med varandra. Men i och med att hon numera har lämnat både regering och riksdag är det inte längre hennes sak att ta de politiska initiativen. Husmarck Persson har dock lovat att delta i en träff i Malmö den 19 januari. Här kommer man att upprätta ett Norden-federalistiskt nätverk som ett gräsrotsstöd till de mer elitistiska, samnordiska verksamhet som pågår. Den kristdemokratiska riksdagsledamoten Peter Östman i Pedersöre bekräftar att han har satt sitt namn på en lista över parlamentariker som gärna ingår i ett inofficiellt nätverk för en nordisk förbundsstat. – Men i och med att jag var förhindrad att delta i den första träffen har jag ingen information om vad som händer, säger han. Samtalen om den eventuella nordiska tankesmedjan och det tilltänkta gemensamma offentliga rummet sägs preliminärt vara inplanerade till juni 2015 i Oslo. Det har inte gått att få uppgifterna bekräftade av namngivna personer.

Först kom bron

KOMMENTAR. Det är knappast någon tillfällighet att initiativet till en nordisk gräsrotsrörelse kring visionen om en nordisk förbundsstat tas i Malmö. Öresundsbron är nyckeln till den integration som har kommit i gång mellan södra Sverige och Danmark. En riksgränsöverskridande infrastruktur är grundförutsättningen till ett mer integrerat näringsliv som i sin tur skapar en beställning på samordnade samhälls­institutioner. En liknande samhälls­utveckling är att vänta i Kvarkenregionen den dag en ny toppmodern färja ­börjar trafikera. En Kvarkenbro skulle förstås vara snäppet bättre, men den får vi knappast innan landhöjningen har skaffat undan de ­värsta hindren. Egentligen är det symptomatiskt att vi ofta debatterar samhällsutveckling i ­nationella termer samtidigt som de små stegen framåt sker på det regionala planet. Det här beror sannolikt på att de politiska partierna utan sidoblickar kör på i invanda och trygga, nationella hjulspår. Det blir intressant att se när väljarna i stället börjar rösta på allnordiska partier. Sådana befinner sig redan under uppbyggnad.