Vasa är en av de mest livskraftiga städerna i Finland. Det visar Björneborgsforskaren Timo Aros jämförelse och analys av ett stort antal variabler som mäter en stads livskraft. Det är bara att gratulera Vasa till det fina resultatet. Det bör påpekas att också Jakobstad och Karleby klarar sig bra i jämförelsen, liksom Seinäjoki. Aro har valt att analysera 26 städer. Helsingfors är den största och Vasa bland de minsta. Variabler som han analyserat är bland annat sysselsättning, dragkraft, innovationskraft, ekonomi men även social jämlikhet. Forskare Aro säger att Vasa är bäst i sin egen klass, med det menar han städer i ungefär samma storleksklass. Helsingfors, säger han, har helt andra förutsättningar än till exempel Vasa att behålla livskraften. Det beror enligt Aro på att en huvudstad och metropol har en naturlig dragningskraft, små städer får jobba för att vara attraktiva för bland annat den bästa arbetskraften. Aro har följt med utvecklingen i de största städerna under en lång tidsperiod. Den nu publicerade undersökningen tar fasta på utvecklingen under perioden 2005–2013. Han har i sin statistik konkret registrerat hur städer som Salo och Uleåborg tappat fart när Nokia monterade ner verksamhet. De gamla bruksorterna i speciellt östra Finland har stagnerat kraftigt när pappersindustrin lagt ner sina fabriker och stängt pappersmaskiner. Till de städer som klarat sig bra under en längre tid hör Vasa, men även andra kuststäder. Aro hävdar att städerna längs med kusten har en förmåga att förändras och anpassa sig till för­ändring. Han pratar också om förmågan att utvecklas. Vasa har skapat sig en väldigt värdefull konkurrensfördel, nämligen det omtalade energiklustret. För oss som bor i regionen är klustret en självklarhet, kittet som håller ihop regionen och skapar välfärden. Försäljningen av Vacon till danska Danfoss för över en miljard euro är ett exempel på den välfärd som företag i energiklustret skapat. Det är inga dagssländor. Wärtsilä och ABB (Strömberg) har funnits här länge. Vacon grundades 1993. Före det hade Vaasa ­Engineering, som i dag heter VEO, etablerats. Det var i början av 1990-talet som grunden till den livskraft som nu upplevs och finns byggdes på allvar. Det var djärva, kunniga och duktiga företagare som tog stora risker och satsade på energiteknik för den globala marknaden. Det var då som Runsorsjukan, som är ett uttryck för den företagaranda som råder i Runsor, blev ett begrepp. Att regionen utvecklats och Vasa har en stark livskraft beror också på att politiker och tjänstemän varit förutseende och inte låtit byråkrati eller förvaltning bromsa utvecklingen. Det har funnits vilja att skapa förutsättningar, även inom sektorer som utbildning samt social- och hälsovård, för staden och regionen att utvecklas och förbättra livskraften. En stads livskraft handlar i stor utsträckning om att människorna­ i staden trivs. Det är invånarna som skapar livskraften. Vasa har också lyckats bra med att förse invånarna och staden med bränsle i form av underhållning, inte minst sport och kultur. En satsning på ett fotbollstadion och ett ligalag i ishockey, och så småningom ett musikhus, är exempel på högoktanigt ­bränsle som ger regionens invånare kraft att jobba vidare och hålla Vasa kvar i toppskiktet bland regioner som har den bästa livs- och konkurrenskraften.