Vasa stad har mycket aggressivt satsat på att förbättra verksamhetsförutsättningarna för näringslivet och företagsetableringar, satsningar för framtiden. Samtidigt har politiker och tjänstemän försökt få balans i ekonomin genom att minska stadens höga kostnader utan att höja ­skatten, eftersom en höjning av skatteprocenten kunde göra det svårare att motivera nedskärningarna. Nu tycks denna strategi ha kommit till vägs ände eftersom den skulle ha krävt en samhällsekonomisk tillväxt. I stället har till­växten nästan avstannat, och i rekordtakt har stadens stora kumulativa överskott ätits upp och blivit ett kumulativt underskott. Samtidigt måste vi komma ihåg att den framgångsvåg Vasa länge ridit på baserar sig på långsiktiga strategiska val. Vasa stad har medvetet byggt upp en högklassig service. ­Vasa har också åtagit sig ett stort ansvar för hela regionens välfärd och ­attraktionskraft. För det första bär staden så gott som hela det kommunala finansieringsansvaret för två teatrar, stadsorkestern, museerna, de flesta större idrottsanläggningar och en rad andra verksamheter som staden upprätthåller och som kommer hela ­regionen till gagn. För det andra har staden satsat och satsar stort i högskole­utbildning bland annat på diplomingenjörsutbildning och jurist­utbildning. Varför? För att de företag som till stor del föder regionens invånare ska få välutbildad arbetskraft och för att säker­ställa kvarhållandet i regionen av den juristkompetens som hovrätten och övrig rättsförvaltning behöver. För det tredje har Vasa satsat i infrastruktur som gagnar företagen och kommunikationerna, bland annat upprätthållandet av Kvarkentrafiken. Varför? För att denna region ska kunna utvecklas vidare. Dessutom har staden satsat på att erbjuda barn och ung­domar en högklassig barndagvård, grundutbildning, yrkes- och gymnasie­utbildning med specialiteter som bland annat språkbads­utbildning, musikutbildning och utbildning i engelska. Varför? För att detta kan locka de familjer som behövs inom vår toppindustri att komma till Vasa, och stanna i Vasa. Man har också byggt upp en specialistsjukvård av hög klass vid Vasa centralsjukhus för att regionens invånare behöver det, och på grund av det stora avståndet till universitetssjukhus. Men smakar det så kostar det. Allt detta har gjort att Vasa kostnads­mässigt legat och ligger över landets medeltal inom nästan alla sektorer. Nu sägs kassan vara tom, så vad ska Vasa göra i detta läge? ­Spara och göra sig av med allt det som gör Vasa till Vasa och låta bli att investera när byggkostnader och räntor är låga? Strategiska vägval i en verksamhetsmiljö som präglas av mycket stor osäkerhet är inte lätt. Men man måste tro på framtiden. Vasa har behållit skatteprocenten på 19,50, den lägsta i regionen och bland jämförbara städer, men behöver nu rörelseutrymme för att komma vidare. En höjning av skatteprocent med en procent­enhet skulle ge drygt tio miljoner till i kassan på årsnivå. Som Johnny Åkerholm i kolumnen intill berättar, måste för­utsättningarna för ekonomisk tillväxt förbättras och effektiviteten i produktionen av välfärdstjänster höjas. Vasa är alltså på rätt väg, men behöver ett tillskott i kassan för att inte tappa farten och färdriktningen.