Planen för parken är gjord av Leila Roininen, hortonom och landskapsplanerare på Vasa stadsträdgård, eller grönområdes­enheten som den numera heter. Den första planen uppgjordes av hortonomen Seppo Ortela i slutet av 1940-talet. Men den förverkligades aldrig, framgår det av presentationen i boken ”Parker i Umeå och Vasa” från 2004. Tiklasparken anlades 1952. Då var det, enligt boken, nära att talldungen i den östra delen av parken fälldes. Dåvarande stadsträdgårdsmästaren Arvid Gillberg hade bestämt att så skulle ske. Men det satte en underordnad till honom stopp för. Det var biträdande stadsträdgårdsmästaren Lauri Hietamäki som gick emot sin chef och såg till att träden fick stå kvar. Det fick de göra också i landskapsarkitekt Kurt Meyers plan från 1988. Även i Leila Roininens plan är tallarna kvar. I den finns många nya träd, barrträd i synnerhet. – Det ger grönska också under vintern. En hel del satsas på belysningen. – Parken ska se bra ut också när det är mörkt. Arbetet har inletts med dränering. Inte minst på vårarna, men också när det regnat mycket, brukar stora delar av parken förvandlats till en sjö. Gångarna och vägen blir en enda lersörja. Det problemet blir löst med dräneringen. Regn- och smältvatten samlas i täckdiken och pumpas upp till en fontän som byggs i den norra delen av parken, mellan parkeringen och infarten från Vörågatan. Den mest märkbara förändringen sker just i den delen av parken. Där anläggs fyra nya grusgångar. Runt fontänen planteras rosor och rhododendron. Vid gångarna planteras nya träd. Infarten blir smalare. Hittills har det varit tillåtet att parkera bilar där, men nu ska de bort från parken. En viss servicetrafik kommer att till­åtas också i fortsättningen. Önskemålet har förts fram speciellt från församlingarna som hörts i planeringsskedet. I själva arbetet deltar både staden och församlingarna. Platsen runt skulpturen ”Trollet och jungfrun” av Elias Ilkka piffas upp. Skulpturen är ett tema ur Aleksis Kivis ”Sju bröder”. Vid parkens andra skulptur, Pekka Jylhäs minnesmärke över Kvarkens isväg, sker inga märkbara förändringar. I parkens södra del tas en del buskar bort. Det blir öppnare längs stigarna och där stigarna korsar varandra. Nära Tiklasdammen, eller Långviksträsket som den också heter, placeras nya bänkar och bord. Dammen har muddrats. I den nordöstra delen anläggs en brygga i form av en halvcirkel. Leila Roininen hoppas att det mesta arbetet med parken kan göras ­före vintern. Saneringen av Tiklasparken är det största jobbet som grönområdesenheten har i år. Kostnaden uppgår till 160.000 euro. En del av den summan, bland annat kostnaden för kantstenarna, budgeterades för fjolåret. Annat som grönområdesenheten har planerat för i år är renoveringen av en lekpark i Orrnäs och en i Lillkyro. I programmet ingår också saneringen av Dammbrunnsgårdens park. – Det är ett stort arbete, säger Leila Roininen som jobbat på stadsträdgården sedan 2006. Hon kommer ursprungligen från Torneå och har studerat i Uleåborg. I dag jobbar cirka 40 personer på grönområdesenheten. Till våren och sommaren anställs cirka 100 säsongsarbetare.