Det handlar om en mycket smärtsam huvudvärk som ofta förväxlas med migrän. Lampila har erfarenhet av båda. Hon har lidit av migrän i flera år, klusterhuvudvärken har hon lidit av i mindre än ett år. Hon säger att det är lätt att skilja på dem. – Smärtan är helt annorlunda. I migränen handlar det om en pulserande smärta, i klusterhuvudvärken är smärtan brännande, skärande och utan avbrott. Lampila beskriver sina migränanfall som en molande värk som kan pågå i timmar eller dagar. Illamående kan också medfölja. Under migränanfallen vill hon helst ligga stilla, när klusterhuvudvärken slår till är det bättre att röra på sig. Klusterhuvudvärken slår till plötsligt och ett anfall kan pågå i en halv till en och en halv timme. Anfallet upphör lika snabbt som det uppstått. Det värsta är uttryckligen att anfallen återkommer: när ett anfall är över kan man vänta sig nästa inom ett dygn. Repningsprocessen kommer igång först när hela serien är över och det kan till och med ta månader att fullt återhämta sig. Lampila har kunnat stoppa sina huvudvärksanfall genom medicinering. Nu har hon fått vara frisk i ett halvt år men nästa serie med anfall kan komma igen när som helst. – Lyckligtvis fungerar läkemedlen ganska bra för min del. Andra blir inte av med smärtan på något vis. Syrgasbehandling har visat sig fungera särskilt bra för Lampila. Genom att andas in syre genom en mask lättar smärtan i bästa fall inom några minuter. – Tyvärr är det många läkare som inte förstår att rekommendera behandlingen, säger Lampila. Klusterhuvudvärk är en ganska okänd sjukdom trots att över 15 000 finländare lider av den. Migränföreningen i Finland säger att orsakerna och mekanismerna bakom sjukdomen fortfarande är dels okända. Det man vet är att aktiviteten i hypotalamus ändras under en attack, alltså den del av hjärnan som bland annat reglerar dygnsrytmen. De som lider av sjukdomen har avvikande utsöndring av kortisol, tillväxthormon och melatonin. – Det behövs mera forskningsdata, säger Lampila.