Mycket har handlat om åtstramning och sparande sedan Juha ­Sipiläs (C) regering tillträdde. Men nu har Centerministrarna planterat ett paket som ser lovande­ ut för landsbygdsnäringarna och de företag som är verksamma inom bioekonomi. Att den här regeringen går in för att, som det sägs, ”stärka en regionalt balanserad utveckling” är glädjande. Några egentliga detaljer i planerna har inte presenterats, men helheten måste anses vara gynnsam för landet och även för en ­region som Österbotten. Ett av regeringens spetsprojekt är bioekonomi, som Centern profilerade sig starkt med i valrörelsen. Nu infrias ett vallöfte då bioekonomi får 300 miljoner euro – fördelade på 100 miljoner euro till förnybar energi med betoning på skogsbiomassa, 100 miljoner till inhemsk matproduktion, 50 miljoner till ved och andra skogs­produkter, 40 miljoner till kretsloppsekonomi och vattendrag samt 10 miljoner till naturpolitik. Förenklat uttryckt kring ett omfattande program kan vi konstatera att skogen som Finlands gröna guld tas till heders igen – liksom plogen och harven. Det är en välkommen nyhet för ­alla skogsägare, jordbrukare och andra som är verksamma i branscherna som berörs. Och också för konsumenterna, kan tilläggas. En stor satsning på jord- och skogsbruk ska ge positiva effekter inom förädling, handel och service är det tänkt. Mycket talar också för att det blir så om våra naturtillgångar får brukas i stället för att göra dem till skådereservat. Välskötta är skog och åkrar en värde­full resurs för Finland och det finns ett regeringsbeslut om att skydd av myrar och skogar ska genomföras på frivillig väg. Träd, torv och avfall ska bli förnybar energi, enligt regeringens­ program. Målet är att Finland ska bli självförsörjande på energi,­ men det kommer att ta lång tid – om målet någonsin uppnås. ­Samma minister som levererar den visionen – näringsminister ­Olli Rehn (C) – har nyligen stått bakom Fennovoimas kärnkraft, ett beslut som motverkar utvecklingen av förnybar energi. Men enligt regeringen ska det inom 15 år vara möjligt att den förnybara energin ska stå för hälften av den finländska energiproduktionen. Rehn och hans Centerkollega, jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen, talar också om möjligheter att ändra konkurrens­lagstiftningen för att gynna inhemsk matproduktion. Hur det ska göras preciserar de inte, men de tankegångarna ter sig bekymmersamma. Låt konsumenten få välja själv. Dessutom ska vi ha målsättningen att exportera finländska livsmedelsprodukter – och då kan indirekta handelshinder för importen slå tillbaka på exporten. Vi måste trots allt försöka minska underskottet i Finlands handelsbalans för livsmedel. Representanter för primärnäringarna har länge argumenterat för saker som avvecklande av onödig byråkrati kring stöd och tillstånd samt att minska bördorna vid generationsväxlingar och att få ett företagsavdrag. Här ser jordbrukare och skogsägare ut att bli bönhörda. Åtminstone ska livsmedelskedjans normer luckras upp – det ska krävas färre tillstånd. Det applåderas av alla producenter och konsumenter av närproducerade livsmedel, som allt mer stärker sin popularitet. Kring frågor som rör generationsväxlingar och företagsavdrag ser besluten ut att kunna gå primärnäringens önskemål till mötes inom de närmaste åren.