Riksåklagaren säger nej, Centralkriminalpolisen är emot, Patent- och registerstyrelsen säger sig ha blivit tagen på säng, experter på beskattning och grå ekonomi ger tummen ned och de flesta av hans ministerkolleger visste inget på förhand – men finansminister Alexander Stubb (Saml) och hans ministerium driver på förslaget om att förvaringen av värdepapper ska kunna överföras till så kallade förvaltarregister vid sidan av de värdeandelskonton som värdepapperscentralen upprätthåller. Det låter som en teknikalitet som berör ett litet antal finansmän och investerare men kan komma att få avgörande betydelse för insynen i ägandet av finländska börsföretag. I ett nötskal: Enligt nuvarande lagstiftning är finländska ägares aktieinnehav och transaktioner i börsbolag offentlig information. Finansministeriet och bankerna vill införa förvaltningsregister som gör det möjligt att inneha aktier via förvaltningsregister – inhemska eller verksamma i andra EU-länder, varvid ägandet kan bli osynligt. Förändringen motiveras bland annat med att den nu monopoliserande aktiedeponeringen skulle öppnas för konkurrens och att nya EU-regler skulle ställa krav på reformen. Det sistnämnda argumentet köps inte av den samlade expertisen. Det förstnämnda har sina poänger, uppdraget utförs i dag av Euroclear Finland Oy, helägt av Brysselbaserade Central Securities Depository. Enligt Ilta-Sanomat (6.10) gjorde det finländska dotterbolaget 2014 en vinst på 18,8 miljoner av en omsättning på 39,5 miljoner euro. Ur aktieägarnas perspektiv vore alltså konkurrens välkommen och de hugade aktörerna är sannolikt många. Men frågan handlar om mycket mer än kostnaderna för aktietransaktioner och deponering av värdepapper. Förvaltningsregistren skulle bli ytterligare ett hinder för insyn i ägandeförhållanden och förmögenheter och ge möjligheter till skattesmitning. I det nuvarande systemet ligger finländska aktieplaceringar i ett värdeandelsregister på värdepapperscentralen där uppgifterna kan granskas av vem som helst. Utländska placeringar i Finland ligger redan nu dolda för insyn i olika förvaltningsregister. I ett förvaltningsregister kan man inte se de enskilda aktieägarna, enbart banken eller bankirfirman som förvaltar aktierna. "Med tanke på genomskinlighet och öppenhet är det nuvarande systemet bättre" säger en kriminalinspektör specialiserad på ekobrott som Ilta-Sanomat intervjuat (6.10) och i samma tidning håller riksåklagare Matti Nissinen med och menar att lagändringen skulle öka antalet ekonomiska brott: "Ett förvaltningsregister försvårar speciellt bekämpningen av penningtvätt eftersom myndigheternas tillgång till information försvåras". Nissinen förstår inte finansminister Alexander Stubb (Saml) som tidigare avvisat den misstanken. "Hur kan Finlands finansminister lova något sådan för en utländsk banks räkning? Där gäller inte finländsk lagstiftning", säger Nissinen. Också finländska journalistorganisationer har fördömt planerna och kräver att insynen bibehålls. En övergång till förvaltningsregister skulle inte vara det första steget mot ökad slutenhet. I Finland avskaffades förmögenhetsskatten redan 2005. Med den reformen försvann också förteckningarna över personlig förmögenhet. En sådan lista har ett värde långt över ren nyfikenhet och kan inte avvisas som bara ett instrument för avundsjuka – en granskning över hur förmögenhet fördelas är viktig vid analysen av ett instrument för avundsjuka – en granskning över hur förmögenhet fördelas är viktig vid granskningen av den ekonomiska jämlikheten i samhället. Detta inte minst över tid vilket inte minst den franska nationalekonomen Thomas Piketty visar i sin bok "Kapitalet i det tjugoförsta århundradet". Sträcker man ut diskussionen till renodlad ekonomisk brottslighet blir regeringens beslut än märkligare. Polisen har de senaste åren haft ett anslag på 6,4 miljoner för bekämpning av ekobrottslighet. Nu ska detta anslag dras in. Beräkningar visar att man därmed förlorar 15 miljoner i skatteintäkter man inte kan kräva in. Hur tänkte regeringen då?