Här ett för tillfället bortglömt samhälleligt tema förkortat TTIP. I jämförelse med en annan förkortning, som står för dödlig terror, är TTIP förvisso den mindre oroande. Inte desto mindre har dryga tre miljoner EU-medborgare undertecknat ett upprop mot det transatlantiska handelsavtalet TTIP. Namnen, som samlades in från 7 oktober i fjol fram till 6 oktober i år, överlämnades till en Brysseltjänsteman underlydande EU:s handelskommissionär förra månaden. Men namninsamlingen har fortsatt också efter det; medborgarkampanjen har bara bytt namn och kallar sig nu ett europeiskt initiativ mot TTIP och CETA. Gräsrotsmotståndet gäller alltså, om man ska vara noggrann, inte ett utan två handelsavtal. TTIP står för det avtal som håller på att förhandlas fram mellan USA och EU. CETA står för ett liknande avtal mellan Kanada och EU. TTIP-förhandlingarna inleddes i februari i år och har kännetecknats av ett hemlighetsmakeri som gjort att misstänksamheten bland dem som från början anat ugglor i mossen ökat ytterligare. Här är kritikernas invändningar, sammanfattade i sex förenklade punkter: 1. Vården, skolan, vattnet. Ett av huvudmålen för de amerikanska förhandlarna är att öppna samhällsservice i EU-länderna – vården, utbildningen, vattenförsörjningen – för konkurrens från stora amerikanska företag. EU-kommissionen har visserligen låtit förstå att de här sektorerna inte ska placeras på förhandlingsbordet, men det finns uppgifter som tyder på att det ändå kan bli så. 2. Maten, miljön. EU har regler för livsmedelssäkerhet och miljökrav som är mycket striktare än USA:s. Ett klassiskt och välkänt exempel är användningen av antibiotika i köttproduktionen. Synen på genmodifierade produkter skiljer sig också radikalt. Vilken linje vinner? 3. Bankerna. Vad gäller bankvärlden har USA däremot striktare regler än till exempel de allsmäktiga banker som huserar i City of London. USA har skärpt greppet för att förhindra en upprepning av tidigare förödande bankkriser. Här kan trycket på en uppluckring komma från Europa. 4. Privatlivet. 2001 röstade en massiv majoritet i EU-parlamentet ner ACTA, ett avtal avsett att stärka skyddet för immateriella rättigheter och samordna kampen mot varumärkesförfalskningar. EU-parlamentet såg hot mot mänskliga rättigheter som yttrandefriheten i avtalet. Nu misstänks delar av ACTA återkomma i TTIP. 5. Jobben. Det finns en risk att europeiska jobb flyttar över till USA, där fackföreningarna är svaga eller obefintliga och där arbetslivet överlag är mindre reglerat än i Europa. Också EU:s förhandlare medger att den här risken finns. 6. Demokratin. Här kommer den punkt det varit mest diskussion om, risken för att TTIP gör det möjligt för företag att stämma länder som inför för företagen "besvärlig" lagstiftning. Hur många av farhågorna förverkligas? Återstår att se. Men alerta medborgare är aldrig fel.