Utredningen av terrorattackerna i Paris har ­avslöjat att det finns stora brister i att bekämpa ­terrorism och spåra jihadister. President Sauli Niinistö är därför oroad över ­nivån på underrättelseverksamheten i Finland, och anser att vi även i Finland bör föra en debatt om en effektiverad underrättelseverksamhet. – Nu då vi sett hur rå världen är kommer vi ­säkert att föra en allvarlig diskussion om förhållandet mellan människors trygghet och säkerhet, och skyddet av vårt privatliv, säger Niinistö och hän­visar till Sveriges statsminister Stefan Löfven, som förra veckan sade att Sverige hittills varit naivt i de här frågorna. Löfven sade bland annat att Sverige nu bör utreda om polisen har möjlighet att lyssna på diskussioner­ som förs på Skype och Viber, ett uttalande som Niinistö finner djärvt. Samtidigt ser presidenten att underrättelsetjänsten i nuläget har svårigheter att snappa upp den information som kan vara relevant (HBL 21.11). Samtidigt som vår oro är stor över vad som händer runt oss, får inte beslutsfattarnas press att agera leda till dåligt underbyggda och planerade tvångsåtgärder som är omotiverade utgående från den enskilda medborgarens trygghet. Men visst kan polisens och säkerhetspolisens­ verksamhetsförutsättningar förbättras också i Finland. Ta nu bara en sådan detalj som kontantkort för mobiltelefonen, en så kallad prepaid-anslutning.­ I övriga länder måste man registrera sig då man köper ett sådant kort. I Finland behöver man inte göra det. Det säger sig självt att vårt nationella förfarande­ knappast underlättar myndigheternas arbete. För den enskilda medborgaren kan det också vara otrevligt att bli utsatt för trakasserier i form av textmeddelanden eller okynnessamtal från ett okänt nummer, ett nummer vars innehavare dessutom inte kan spåras utan vidare. Därför är det hög tid att man också i Finland inför obligatorisk registrering i samband med inköp av ett kontantkort för mobilen. En annan sak som kan påverka säkerhets­läget i landet är det faktum att Schengenområdets ­yttre gräns läcker eftersom gränskontrollerna ­inte ­fungerat som de ska. Det i sin tur har medfört ­nationella gränskontroller, vilket på sikt kan medföra att Schengenområdet kan skrotas. Vid en presskonferens förra veckan framhöll Niinistö också att flyttrörelsen vid Finlands östgräns bli omfattande och att Finland måste förbereda sig på det. Speciellt som Norge väntas strama åt sin ­invandringspolitik genom att införa snabb­avvisningar, eftersom tusentals flyktingar kommit till landet via Ryssland. För visst var det naivt att också ett konfunderat Finland stod hand­fallet då de för våra förhållanden stora flyktingmassorna­ kom över gränsen i Torneå för en tid sedan. ­Speciellt som säkerhetssituationen i Europa länge har varit instabil. I stället för att först registrera de ankomna, kunde de ängsliga flyktingarna i sann Schengenanda fortsätta till städer runt om i landet, utan någon som helst aning om var de skulle övernatta eller varifrån de skulle få tag på något att äta och dricka. En förvirring som givetvis de personer utnyttjade­ som hade annat i hågen än att finna ett tryggt samhälle att leva i. Och då hade våra myndigheter haft betydligt längre startsträcka och mindre volymer att handskas med än kollegerna i exempelvis Grekland. Nu är mottagningsförfarandet systematiserat, men vi vet fortfarande inte hur många som utnyttjade kaoset för egna syften. De handlar ju inte­ bara om att nationens inre säkerhet, det handlar också om att skydda de flyktingar som kommer. EU-ländernas inrikesministrar planerar därför att skärpa passkontrollerna vid Schengenområdets yttre gränser, som nu är den svagaste länken i kampen mot terrorism. I praktiken betyder det att alla passagerares pass skannas och uppgifterna jämförs med Schengenområdets gemensamma register. Det innehåller uppgifter om brottsmisstänkta eller personer som annars anses vara farliga. Men då måste medlemsländerna också mata in uppgifterna i registret. Uppgifterna om de som utförde dåden i Paris hade inte skrivits in i det gemensamma registret. Målet är att begränsa resandet för dem som åker till Syrien för att strida och sedan återvänder. I dag skannas EU-medborgares pass bara för att kontrollera att det bärs av rätt person. Det är ofrånkomligt att antiterrorverksamheten­ kräver tuffa åtgärder. Samtidigt är det ytterst viktigt att vi inte vidtar åtgärder som skapar och fördjupar misstron mellan befolkningsgrupperna­ i vårt samhälle, mellan finländare och ­flyktingar. Det kan i värsta fall spela IS-rekryterare i ­händerna. Finland tar detta år emot uppskattningsvis 30 000 flyktingar, en liten mängd jämfört med många andra länder, men en stor mängd för Finland. Som nation bör vi i humanismens namn ta vårt ansvar, och styra upp framtiden för oss själva och de nya finländarna på ett uppbyggligt sätt. President Niinistö har tagit en aktiv roll i denna­ av osäkerhet präglade situation genom att ­understryka betydelsen av förebyggande och sam­ordnade åtgärder såväl nationellt som internationellt. Enbart genom samarbete kan vi få balans i åtgärderna för att bekämpa terrorismen och enbart tillsammans kan vi stå starka då vi konfronteras med följderna av nästa terrorattack.