Opinion
27.11.2015
Agera i tid för justitiestaden
Österbottens tingsrätt är landets enda med svenska som majoritetsspråk. Det har aktualiserats om det måste vara så. Frågan tål att analyseras.
Vasa har en stark ställning som justitiestad med hovrätt, tingsrätt, förvaltningsdomstol, juristutbildning och brottsofferjour.
Så ser det ut i dag – och målsättningen måste vara att det ska förbli så också i framtiden. Det är viktigt inte minst ur ett svenskspråkigt perspektiv.
En tingsrättsreform har diskuterats i flera år och i våras gav en arbetsgrupp vid Justitieministeriet ett förslag för hur den dömande makten kunde organiseras. Då var Anna-Maja Henriksson (SFP) justitieminister och hon förde inte arbetsgruppens förslag vidare.
Nu har frågan om Österbottens tingsrätts organisation aktualiserats igen. Det finns visserligen inget om en tingsrättsreform i regeringsprogrammet, men det betyder inte att en reform är utesluten. Därför är det också bättre att förekomma än förekommas. Det finns all orsak – också för SFP – att fundera på olika alternativ för tingsrätten och övriga juridiska institutioner i Vasa eftersom alla hänger samman som en helhet.
Daniel Allén, ledande lagman vid Österbottens tingsrätt, har valt att lyfta fram den formella språkliga statusen. Österbottens tingsrätt är landets enda med svenska som majoritetsspråk – och Allén anser att det på sikt behövs en förändring till att Österbottens tingsrätt får finska som majoritetsspråk för att inte äventyra Vasa som justitiestad.
Ska rättsväsendet fungera på svenska i Finland har Vasa stor betydelse. Det kan finnas skäl att lyssna till Allén, som har fått uppbackning av SFP-riksdagsmannen och juristen Joakim Strand i den här frågan. Alléns åsikter behöver inte nödvändigtvis tolkas som ett starkt politiskt budskap, vilket den förra justitieministern gör.
I dag avgörs 80 procent av målen i Österbottens tingsrätt på finska. Det kan knappast finnas språkliga problem i det praktiska dömandet oberoende vilket majoritetsspråk som tingsrätten har.
Om svenskan helt försvinner som majoritetsspråk i landets tingsrätter raderas svenskan som förvaltningsspråk inom den juridiska sektorn. Något som i så fall bland annat kommer att kräva fullständiga kunskaper i finska för jurister som ska auskultera i tingsrätten och som kan bli ett hinder för rekrytering av svenskspråkiga domare.
För SFP är språkfrågan i tingsrätten kvistig, av förståeliga skäl. Det finns ändå mycket starka skäl till att mobilisera för olika scenarion. Vasa – och i det här sammanhanget hela Österbotten – har inte råd att hamna i samma trängda läge med juridiken som det blev med sjukvården i samband med den aktuella reformen.
En tingsrättsreform kommer förmodligen, även om tidsperspektivet är oklart. I Vasa handlar det i praktiken om att slå ihop Österbottens tingsrätt med Mellersta Österbottens tingsrätt i Karleby – och kanske Södra Österbottens tingsrätt i Seinäjoki. Nu gäller det att noggrant analysera vilket alternativ som är bäst för att trygga rättssäkerheten på svenska och finska i Österbotten. Det ska göras innan det finns en akut hotbild för justitiestaden Vasa.