Finland världsbäst att spåra förfäder via dna

FNB -
Släktforskaren i Finland kommer om de har tur till skriftliga källor på 1500-talet. Men sedan är det stopp och man måste ta arvsmassan till hjälp.

Med hjälp av genetisk släktforskning kan man ta reda på förfädernas vägar allt från Afrika till Finland och till världens ände, säger Sitras ledande expert Marja Pirttivaara.

Pirttivaara berättar att finländare och irländare är flitigast på genetiskt släktforskning i världen.

– Det finns redan cirka 10 000 som håller på med det i Finland och antalet ökar hela tiden. Vi är nördar, det är kanske därför finländare gillar genetisk släktforskning.

Undersökningar av arvsmassan kan bjuda på överraskningar. Kanske man hittar en försvunnen farfar eller helt nya avkomlingar. Pirttivaara säger att släktforskningsresor är ett växande fenomen när folk åker världen runt för att träffa avlägsna kusiner.

Den här sortens forskning är inte enkel men Pirttivaara säger att finländarna har lätt för att lära sig.

– Jag vet till och med att pensionärer, som inte kan engelska, klarar sig och tar reda på saker. Bara man vill och har logisk tankeförmåga går det bra.

Männen från öst, kvinnorna från väst


Pirttivaara berättar att 60 procent av de finländska männen har kommit österifrån.

– De har kommit hit via Kina. Det är en av de längsta rutterna. Den här N1C1-mutationen som finländska män har finns inte nästan alls utanför Finlands gränser.

Mutationen finns endast i gamla ryska furstesläkter från hundratals år före Romanovtiden och i litauiska adelssläkter. Ungrarna är däremot inte genetiskt nära släkt med finländarna.

– Det är så många folk som rört sig där. I vår dna ser man också påverkan av handeln med hansan, krig och nödår.

Kvinnorna har kommit till Finland västerifrån.

– Vikingarna har kanske hämtat kvinnor västerifrån?

Släktforskningen moderniseras

Verksamhetsledaren för Genealogiska samfundet i Finland P.T. Kuusiluoma håller inte aktivt på med genetisk släktforskning men har ändå låtit göra alla tillgängliga dna-teser. Han fascineras mer av historiskt material.

– I den genetiska släktforskningen följer man en faders- och en moderslinje men det berättar inte så mycket om den genetiska bakgrunden.

Kuusiluoma berättar att släktforskningen håller på att moderniseras. Forskarna utnyttjar internet allt effektivare.

– En del av det är att man ympat den naturvetenskapliga aspekten på den humanistiska forskningen. En annan är digitaliseringen och att alla har tillgång till tjänsterna på internet.

Kyrkoböckerna har digitaliserats fram till 1860-talet. Finlands Släkthistoriska Förening har utsträckt digitaliseringen till 1915. De evangelisk-lutherska församlingarna har digitaliserat sina kyrkböcker från 1860-talet till 1960-talet.

Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Nyhetsbild
Kultur

Oravais Teater får mittnordiskt kulturpris

ORAVAIS Mittnorden-kommitténs stora tematiska kulturpris går i år till två teaterföreningar: Oravais Teater och Ånge Kabaré.

Nyhetsbild
Sport

Sport förlorade mot Tappara

ISHOCKEY Tappara fick ganska enkelt greppet om matchen och släppte det aldrig. Sport gjorde det svårt för sig mot de regerande mästarna.

Nyhetsbild
Lokalt

Många jobbar för att unga ska stanna

VASA Jobb direkt efter studierna. Det är knepet för att få unga att stanna i Österbotten. Men att fånga dem i tid är en utmaning.

Mest läst senaste veckan