Regeringens nedskärningspolitik har ställt universiteten och professorerna mot varandra. Finland har i dag 14 universitet och en del ­anser att fem skulle räcka. I en opinionsundersökning presenterad i Helsingin Sanomat (13.3) kan 16 ­procent av de svarande professorerna tänka sig att i första hand lägga ner Vasa universitet, sedan Lapplands universitet (11 procent) och Hanken (6 procent). Men är det antalet universitet eller verksam­hetens kvalitet som är problemet? Enligt Johnny Åkerholm, Vasa universitets styrelse­ordförande, finns det absolut ingen ­orsak till uppgivenhet, eftersom det sist och slutligen ­endast är kvalitet som gäller. Det är det enda som kan försvaras. Där bidrar Vasa universitet med sitt strå till stacken (VBL 17.3). Där får Åkerholm flankstöd av professor ­emeritus Kari Uusikylä som i Pohjalainen (15.3). Konkurrensen och utslagningshotet gör spelet hårt. Men ­enligt Uusikylä är jätteuniversiteten ingen ­garanti för kvalitet. Han definierar den vetenskapliga ­kritiska massan till aningen över ett kilogram, det som den mänskliga hjärnan väger, och anser därför att man inte behöver lägga ned ett enda uni­versitet i Finland. Åkerholm välkomnar i sig diskussionen som HS-enkäten gett upphov till eftersom den visar på ­vikten av profilering. Vasa universitet har i sin strategi lyft upp tre profiler. Inom ledarskap och förvaltning vet Åkerholm att universitetet ligger mycket bra till internationellt. Det samma gäller finansiering och ekonomiskt beslutsfattande. Vasa universitets tredje ­profil är energi och hållbar utveckling. Det är den nyaste satsningen och en stor sådan som ligger i ­tiden. Det har varit en hård kamp att få högskoleutbildning till vår stad och till regionen, och Vasa har ­genom åren satsat stort för att alla högskolorna, Hanken, Åbo Akademi och Vasa universitet, ska kunna utveckla sin verksamhet. Förutom donationsprofessurer har satsningar på funktioner och faciliteter, exempelvis Techno­bothnia, Tritonia, Muova och Energy Lab, som ­alla universiteten och yrkeshögskolorna gemensamt kan använda, hjälpt att utveckla verksamheterna. Dessutom färdigställs MediBothnia i höst. Regeringsprogrammet och artikeln i HS är dock en påminnelse om att det inte är någon självklarhet att vi har ett Vasa universitet, eller överhuvud taget högskoleutbildning i Vasa. Intressebevakning på alla plan är därför oerhört viktigt. I kampen mellan regionerna ska man ­inte underskatta det politiska rävspel som försiggår bakom kulisserna. Vikten av fungerande strategiska allianser och nätverk, såväl nationella som internationella kan inte nog överskattas. Riksdagens andre vice talman, Paula Risikko (Saml) från Seinäjoki, lyfter i Pohjalainen (20.3) upp ­Vasa universitets betydelse för hela land­skapet men också det goda samarbetet med Seinäjoki­regionen. Vasa behöver också Centerns och Samlingspartiets stöd för att bevara och utveckla sina utbildningsenheter. Den starka kemikalieindustrin i Karleby, båt­varven i Jakobstadsnejden och livsmedelsklustret i Seinäjoki är alla exempel på livskraftiga framtidsbranscher i gamla Vasa län som kan utnyttja de ­synergiaffekter som universitetsutbildningen i ­Vasa erbjuder. För att förbättra sin konkurrenskraft behöver Vasa universitet och de övriga högskolorna uppbackning av kommuner, näringsliv och organisationer i hela området. Också högskolorna bör ta sitt ansvar och pro­aktivt se över sina framtidsstrategier. Bland annat borde samarbetet mellan universitetsenheterna i Vasa åter ta fart och stärkas. I den processen gäller det att se möjligheterna, och erbjuda studerandena inte enbart en eller tvåspråkiga miljöer, utan ta fasta på den mångkulturella globala marknaden som allt mer är vardag i alla branscher, och det med kvaliteten i förarsätet. De lokala universitetens strategiska betydelse för Vasa, landskapet och det gamla länet kan inte nog understrykas.