Men det behövs fortfarande ett långsiktigt arbete för att förbättra havsmiljön, säger Alf Norkko, professor i Östersjöforskning vid Helsingfors universitet. – Där man började åtgärda problemet tidigast – i södra Östersjön och i Kattegatt – har vi nu sett en återhämtning så att vi nästan har en god ekologisk status igen, säger Norkko till FNB. Det finns också exempel på att havsmiljön förbättrats där man åtgärdat problem lokalt. Men övergödningens historia är så lång att det kommer att ta en lång tid innan Östersjön återhämtar sig, enligt Norkko. Han tycker det är bra att fartyg ska förbjudas att släppa ut avloppsvatten i Östersjön, även om det borde ske snabbare än 2019. Övergödningen är ett komplext problem, konstaterar han. Punktkällor är lätta att åtgärda med ett reningsverk, men det finns massor av diffusa källor från jord- och skogsbruk till skärgårdsbebyggelse och sommarstugor. – Det krävs att samhället kollektivt upplever att det är viktigt att göra det här. Jag hoppas att folk skulle ha ett sådant engagemang att man frivilligt gör insatser, det bottnar i en respekt för havet. "Avloppskrav borde ställas högt" Norkko säger att det är väldigt tråkigt att man tänker sänka kraven i avloppsförordningen för glesbygden. Han förstår att det finns praktiska problem och att det inte alltid är lätt om man inför vissa normer för snabbt, i synnerhet om man inte förstått de lokala behoven och om man dragit alla personer och situationer över samma kam. – Det handlar om hur vi kan lära oss att koppla de praktiska besluten till bästa möjliga kunskap, men principiellt tycker jag det är väldigt tråkigt att man sänker på kraven. Kraven borde ställas högt, men också rätt. Annars kan man inte motivera besluten och sen är man tvungen att backa, och det är för att man inte har bästa möjliga kunskap med i spelet. Om övergödningen en dag är ett minne blott finns det många andra problem att bita i. Plaster och mediciner som hamnar i havet och samlas i organismerna, främmande arter, havstemperaturen som stiger med anledning av klimatförändringen, nämner Norkko som exempel. – Klimatförändringen är så snabb att det är centralt att undersöka den eftersom den inverkar på alla andra faktorer. Hur påverkas nyckelarterna, vad innebär det om det kommer nya främmande arter och vilken inverkan har de? Grundforskning för framtiden Han säger att regeringens politik att minska anslagen till forskning och undervisningen riskerar att rasera grunden för de tillämpade besluten. – Om vi inte upprätthåller en grundforskning på en tillräckligt hög nivå kan vi inte heller svara på de kommande problemen som finns bakom hörnet. Norkko jobbar till största delen på Tvärminne zoologiska station i Hangö som på onsdagen fick en donation på 100 000 euro av Viking Line som en del av Helsingfors universitets medelinsamlingskampanj. Norkko är glad för att man uttryckligen vill stöda grundforskningen.