Statsminister Juha Sipilä (C) säger att den brittiska utträdesprocessen är lång och den har inte en omedelbar inverkan på till exempel Finlands statsbudget för nästa år. Sipilä tycker att Storbritannien borde komma in i själva utträdesprocessen så snabbt som möjligt. Han tror att en realistisk tidpunkt för att inleda den är i början av hösten. Riksdagens stora utskott preparerade Sipilä inför det kommande EU-toppmötet som börjar på tisdagen i Bryssel. Storbritanniens avgående premiärminister David Cameron förväntas inte inleda den officiella processen ännu. Att fördröja anmälan orsakar problem för EU, eftersom man inte ens kan föra inofficiella förhandlingar förrän den är gjord. I sin utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse för mindre än två veckor sedan stakade Finlands regering ut att den "Europeiska unionen är Finlands värdegemenskap för och att man vill utveckla försvarssamarbetet". – Solidaritetsklausulen om ömsesidigt bistånd har ur Finlands synvinkel en stark säkerhetspolitisk betydelse, både principiellt och i praktiken, står det i redogörelsen. Sipilä säger att redogörelsen inte behöver uppdateras genast, eftersom Storbritannien kommer att höra till EU under den två år långa utträdesprocessen. – Det är säkert att utträdet kommer att påverka EU som säkerhetssamfund eller minska på EU:s potential som säkerhetssamfund. Sammankallar riksdagen Riksdagen kommer att sammankallas på fredag för en upplysning av stratsministern om brexit. I Finland är det främst Sannfinländare som har applåderat Storbritanniens beslut. Partiets riksdagsgrupps ordförande Sampo Terho säger att Finlands rutt skulle se likadan ut som Storbritanniens i fall Finland någon gång vill träda ut ur EU. Enligt honom borde det vid behov via det kommande riksdagsvalet föras en diskussion om vi vill ha en folkomröstning om ett EU-utträde. – Jag tar inte ännu ställning, det är en lång tid till valet, säger Terho om Sannfinländarnas ståndpunkt.