Sommarens höjdpunkt blir lätt för dyr

– Jag är David från Sverige och jag sjunger, säger Susanna "Susie" Lång. Hon vandrar självsäkert in på scenen och lägger sig där – och så improviserar gänget vidare. Det som sker därefter på scenen handlar om allt från lejon och bröllop till kungar som håller tal och drottningar som delar ut fint porslin till alla, allt under handledning av Linda Sundberg. Hon är dramaledare på lägret som ordnas av Förbundet De Utvecklingsstördas Väl, FDUV. – Det ska hända på lägren. Jag har varit här flera år och mår bättre av lägren. Och det är jag som beställt det fina vädret! skrattar Lång, som kommer från Helsingfors. Sin improviserade rollfigur "David" knep hon från programmet "Allsång på Skansen". För Lång är drama- och konstlägret på ferie- och kurscentret Högsand i Hangö en av sommarens höjdpunkter. Här möter hon vänner från andra delar av Svenskfinland, vänner hon träffar bara här. Jenny Jönsson från Åbo instämmer. – Det skönt att komma bort och träffa andra människor och få nya kompisar här. Jag väntar varje år på lägret. Kommuner skär i stöd Deltagarna är uppdelade i två grupper. Den ena har drama på förmiddagen, den andra konst. Och så byter grupperna på eftermiddagen. Det som skapas under konsttimmarna, under ledning av Anna-Sofia Nylund, används som pjäsrekvisita. Det värdefulla med lägren är att träffa människor som man inte ser i sin vardag, säger Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare vid FDUV. – Många ringer redan när vi skickar ut våra lägerbroschyrer i januari och säger vilket läger de vill delta i. FDUV ordnar i år 31 läger i Österbotten, Åboland och Nyland. Mörka moln hopas nu tyvärr över de läger som är riktade till vuxna, säger Hemgård. – För barn och unga får vi nog stöd, men vad ska vi göra med lägren för de vuxna? Somliga stiftelser och fonder, med barn och unga som huvudmålgrupper, är allt noggrannare med hur de delar ut pengar. När kommuner samtidigt drar åt svångremmen är det bidragen till läger för vuxna som stryks först. – Många har inte insett hur dyra lägren är då kommunerna betalat antingen hela lägret eller en andel av utgifterna. Kortare och dyrare Förbundet vill inte pruta på antalet lägerledare, som i sommar är cirka fyrtio i Österbotten och sjuttio i södra Finland. – Vi vill ge det där lilla extra. Det ska kännas att man inte är hemma, säger Jon Jakobsson, fritidskoordinator för södra Finland. Det är också bra om ledarna har olika bakgrund, inte enbart vårdar- eller pedagogutbildning, utan kan vara exempelvis teaterfolk, teologer och samhällsvetare. Annars blir det lätt väldigt vårdinriktat, som en vardag hemma på boendet, säger Jakobsson. – Lägren kräver mycket personal också av trygghetsskäl, påpekar Hemgård. Det som FDUV i år tvingats till är att göra lägren något kortare och dyrare. FDUV har i vissa fall också gett lite extra lägerbidrag via de egna fonderna, men det är en tillfällig lösning. – Vi har varit i kontakt med fonder och myndigheter och fått en del stöd, men inte så det räcker. Hemgård hoppas att man i kommunerna inser att stödet, oftast euromässigt litet per kommun, är viktigt för dem som lever på folkpension. De bor också ofta på gruppboende med mycket stillsamma somrar. – Om de inte har råd att åka på läger blir det en dramatisk förändring för deras livskvalitet.