Det finns många parlamentariker som inte vill gå till grunden med så kallad aggressiv skatteplanering och skatteflykt. Det säger Europaparlamentariker Nils Torvalds (SFP). – Det märks i både utskottsarbetet och Europaparlamentet. Det är en del av det demokratiska systemet att de försvarar sina medlemsstaters och väljares intressen. Ett bra exempel är Luxemburg, tidigare ett utpräglat industriland, nu ett skatteparadis. Samma tendenser ses i Nederländerna, Belgien och Estland, anser Torvalds. – Om man kollar hur de estniska parlamentarikerna har röstat så ser man att de inte vill ha skärpta regler, säger Torvalds, som i parlamentet hör till ALDE, Alliansen liberaler och demokrater för Europa. Luxemburg är aktuellt med Lux Leaks-läckan, där två tidigare anställda vid Pricewaterhouse Coopers avslöjade hur Luxemburg hjälpt 340 internationella storföretag i skatteplanering. Duon fick nyligen lindriga domar för sekretessbrott. Domarna var i linje med EU:s utstakningar om hur viktiga så kallade visselblåsare är, säger Torvalds. – I den kommitté som handhar mänskliga rättigheter har skyddet av visselblåsare hela tiden varit en viktig fråga. Alla som har någon form av samvete anser att det är obehagligt att sådana straffas. Vad kan EU göra? Skatteplanering och skatteflykt debatteras igen i höst i samband med utredningen av Panamadokumenten, som avslöjade hur tillgångar har dolts i skatteparadis. – Vad kan EU göra, vad är sådant unionen bara kan uppmana medlemsländerna att göra? Möjligheterna begränsas av att beskattning, med vissa undantag för mervärdesskatten, är en nationell kompetens. I fallet Lux Leaks finns ändå en delikat fråga: Har Luxemburg erbjudit skatteplanering på ett sätt som skapat ojämlika förhållanden på marknaden? – Om företag behandlas på ett ojämlikt sätt, strider det mot EU-lagstiftning. I det sammanhanget kan det tänkas att EU har kompetens, säger Torvalds. Då räknas det som särbehandling, eller mer exakt "olagligt statsunderstöd". Torvalds pekar på en annan aspekt av skatteplanering. – Panamapappren visar att brottslingar, pedofiler och vanliga skatteflyktingar befinner sig i samma sällskap. Det är moraliskt ohållbart. Ägare och "ägare" EU skärpte lagstiftningen mot penningtvätt 2014. Nu är det dags igen. Det kan enligt Torvalds innebära att blickarna riktas mot skatteparadisens så kallade skalföretag, som döljer skatteflykt. Skalföretagen har nominella ägare utan egentlig uppgift, men som vid behov tar smällen för de dolda, egentliga ägarna. – Då vi återkommer till lagförslaget om penningtvätt ställs vi inför frågan om det går att kriminalisera denna form av "ägare". Det skulle vara ett stort steg framåt, anser Torvalds. Det finns ändå ett starkt motstånd mot öppna ägarregister, särskilt i Storbritannien. Det beror dels på kanalöarna Jersey och Guernsey, kända för skatteparadisverksamhet, dels på att den brittiska överklassen av tradition har förvaltat sina egendomar med nominella ägare, säger han. – Vi kommer att ha en del roliga saker att syssla med. Livet kommer att vara intressant under de närmaste månaderna.

– Alla som har någon form av samvete anser att det är obehagligt att visselblåsare straffas, säger Europaparlamentariker Nils Torvalds, som för närvarande semestrar i Kimitoön. Foto: Lehtikuva/Roni Rekomaa