Regeringen lovar utökade resurser till myndigheterna för att ingripa i extrema organisationers verksamhet. Mer resurser går också till nätpolisverksamheten för att stävja hatretorik på nätet och för att utreda hatbrott. Inrikesminister Paula Risikko (Saml) säger att några exakta summor ännu inte slagits fast utan att regeringen återkommer till det i en komplettering av budgeten. Någon direkt ny lagstiftning blir det däremot inte. Regeringen konstaterar att våldsamma organisationer redan kan förbjudas utgående från föreningslagen, men lagen har inte tillämpats tillräckligt effektivt. - Det finns mycket som kan göras för att förbättra tillämpningen av gällande lagstiftning, sade inrikesminister Paula Risikko (Saml). - Våldsbenägna extremistorganisationer som är öppet rasistiska tole­reras inte under några omständigheter. Gällande lagstiftning ger oss redan möjligheter att upplösa sådana föreningar, antingen de är regist­rerade eller inte. Och att fort­sätta verka inom en förening som har upplösts på laglig väg, är att b­egå ett brott, sade justitie- och arbetsminister Jari Lindström (Sannf). Han sade att våldsamma extremistorganisationer kan jämställas med andra typer av organiserade brottsligor. Det gör det möjligt att in­gripa mot dem redan med den gällande lagstiftningen. - Vi har nolltolerans mot hatretorik, sade Lindström. Polisöverdirektör Seppo Kolehmainen säger ändå att tröskeln är hög. - Vilken som helst gärning som strider mot lag eller god sed kan inte l­eda till att en förening läggs ner. Verksamheten måste vara kontinuerlig och visa total likgiltighet till lagens bokstav, säger Kolehmainen. Justitieministeriet ska i sin tur bedöma om det behövs ändringar i lage­n om sammankomster. Enligt lagen ska sammankomster på offent­lig plats anmälas minst sex timmar före, vilket inte alltid ger polisen tillräckligt med tid att förbereda sig. Man ska också bedöma om nedlagda, våldsamma organisationers symboler kan förbjudas med en lag. I så fall skulle polisen få rätt att ingripa i a­nvändningen av de här symbolerna. Kimmo Nuotio som är professor i straffrätt vid Helsingfors universitet tror att till exempel Finska motståndsrörelsen kan förbjudas inom ramen för den rådande lagstiftningen. Nuotio tycker det är vettigt att statens ledning tydligt binder sig till att i första hand råda bot på vålds­benägna extrema rörelser genom att effektivera myndigheternas nuvarande verksamhet. - Trots att det inte tidigare prövats är det helt rätt att det prövas. Nuotio säger att rasistiska motiv utgör en grund för att döma strängare straff för vilket som helst brott, men att dessa inte alltid bokförs under förundersökningen. Inte heller alla åklagare kräver strängare straff för rasistiska motiv. - Det vore betydelsefullt att gräva fram hatbrottsmotivet i de fall där tendenserna finns, så att man skulle tala om saker vid deras rätta namn, säger Nuotio. Nuotio tror att myndigheterna kan ha skyggat för att ingripa i vålds­benägna extremismgruppers verksamhet eftersom det under flera decennier inte verkat finnas verksamhet som skulle ha krävt det - i motsats till efterkrigstiden då otaliga föreningar förbjöds. - Man kan inte motivera klart rasis­tisk verksamhet genom yttrandefrihet, föreningsfrihet eller mötesfrihet. Verksamhet som strävar efter att begränsa någon annan grupperings mänskliga eller grundläggande rättigheter kan inte motiveras med samma rättigheter. Texten uppdaterades 26.9 klockan 22:00