I tillväxtområden stiger priserna på små höghuslägenheter fortsättningsvis. Gällande villor, framför allt utanför huvudstadsområdet, har köparna i sin tur en starkare ställning. I augusti förutsåg exempelvis Hypoteksföreningen (Hypo) att bostadspriserna stiger med 1,5 procent nästa år medan prognosen för i år var 1,2 procent. Hypos chefekonom Juhana Brotherus säger att augustiprognosen fortfarande är gångbar. – I tillväxtområden och för höghusen ökar efterfrågan mera och således är prisutvecklingen starkare än för villor och på glesbygden, säger Brotherus. Att sälja en villa utanför huvudstadsregionen är utmanande också nästa år. I andra tillväxtområden kan det till och med förekomma ett tryck att sänka priserna. Det uppskattar vd Erkki Heikkinen på fastighetsförmedlingsbolaget Kiinteistömaailma. Han motiverar sin åsikt med en barometer som publicerades för ett par veckor sedan. – I huvudstadsregionen finns det inga tecken på det här utan vi förväntar oss en måttlig prisökning, säger Heikkinen. Byggen hämmar priserna Enligt Heikkinen behövs en hel del nybyggen för att hindra den stigande prisutvecklingen. Under det här årtiondet har bostadspriserna stigit i huvudstadsregionen medan priserna i glesbygden i genomsnitt sjunkit. Enligt Brotherus kan de stigande bostadspriserna i längden tala om en negativ utveckling. Som ett exempel nämner han regionpolitiska projekt som motarbetar urbanisering och hindrar nybyggen på tillväxtorter. Då stiger priserna på tillväxtorten. – Det enda sättet att svara på efterfrågan i ett tillväxtområde är att öka på utbudet, om man vill undvika det så kallade Stockholmssyndromet där bostadspriserna stigit utanför den vanliga löntagarens räckvidd, säger Brotherus. Enligt Hypo finns det inga tecken på en bostadsbubbla i huvudstadsregionen. Också Heikkinen säger att det inte finns någon bostadsbubbla i sikte och att man inte behöver tala eller oroa sig om en prisbubbla.