Alko har nyligen öppnat webbutik och kan komma att starta försäljning i butiksbilar. Dessutom ska Alkos butiker kanske få vara öppna längre.

Så i det statsägda bolaget, där vuxna medborgare för inte så länge sedan nervöst ställde sig framför disken för att med kepsen i handen be om att få köpa en flaska 013.

Utanför alkoholmonopolets portar händer det också saker. Regeringen Sipilä fick efter utdragna förseningar äntligen ut förslaget till ny alkohollag på remissrunda i tisdags. Det är förslaget till den lag som var tänkt att träda i kraft i början på nästa år, men som låter dröja på sig betydligt längre än så. När lagen ska träda i kraft är inte klart.

En stor förändring är att den tillåtna volymprocenten alkohol för drycker som säljs i dagligvaruhandeln höjs från 4,7 till 5,5. I klartext: Cirka 5?500 butiker, kiosker och bensinstationer kommer att sälja starköl samt starkare varianter av cider, long drink och alkoholläsk.

I fortsättningen ska det också vara tillåtet att sälja alkohol fram till klockan fyra på natten på restauranger – och gästerna får dricka det de har köpt fram till klockan fem. Vill ett sällskap som bokat bord på restaurangen ta med sig egna alkoholdrycker till sin mat så blir det också tillåtet.

För att locka kunderna till krogen så ska krögarna få ha "happy hour" – alltså sälja alkohol med rabatt under en tidsperiod – och dessutom kunna göra reklam för sina erbjudanden.

Alkohollagen i Finland kommer att liberaliseras rejält – även om den inte går ända till vin i matbutikerna – om lagförslaget godkänds. Regeringens syfte med den nya lagen kan inte vara annat än att öka kommersen kring försäljningen av alkohol.

Införseln av alkohol från Estland, som tog fart 2004 i samband med landets EU-inträde, påverkar naturligtvis de beslut den finska regeringen gör kring alkohollagstiftning, även om Estlandstrafiken i huvudsak berör en del av landet – det vill säga södra Finland.

Som ödets ironi sammanfaller lagförslaget i Finland med den nya estniska regeringens planer på att höja skatten på svaga alkoholdrycker. Enligt planerna ska accisen höjas med 65 procent i sommar och med 166 procent fram till 2020. Som ett resultat av höjningarna väntas de finländska alkoholinköpen i Estland minska.

Sedan 2008, då alkohollagen också reviderades, har finländarna druckit allt mindre alkohol. Ett faktum som syns i statistiken över våldsbrott, rattfylleri, omhändertaganden samt skador och dödsfall relaterade till alkohol.

Nu rapporteras om en förändring i konsumtionen (Helsingin Sanomat 25.11). Under perioden januari–juni ökade den totala alkoholkonsumtionen med två procent. Orsaken anses vara affärernas förlängda öppethållningstider – det är lättare att få tag på öl, som har den största konsumtionsandelen, från klockan 9 på morgonen till 21 på kvällen.

Om förslaget till ny alkohollag förverkligas blir följden ytterligare ökad konsumtion och folkhälsan påverkas i en negativ riktning. Med den nya lagen beräknas totalkonsumtionen av alkohol öka med sex procent, och redan en femprocentig ökning beräknas öka social- och hälsovårdskostnaderna med omkring 65 miljoner euro varje år (Helsingin Sanomat 25.11). Den summan motsvarar det som intäkterna från alkoholskatten beräknas öka med.

En redan nu ansträngd poliskår kan räkna med mera arbete bland annat i form av larm på grund av alkoholrelaterat våld. Historien visar att behovet av polis ökar desto större alkoholkonsumtionen är.

Ibland är det – i synnerhet på sociala medier – lätt att få bilden av att finländarna vill ha alkohol än mer lättillgänglig än nu. Enligt en gallupundersökning som folkhälsoorganisationen Ehyt har låtit TNS Gallup göra ser verklighet ut så här (ehyt.fi): 39 procent ser ökad tillänglighet som nyttig eller glädjande medan 56 procent är av motsatt åsikt. De 56 procent som motsätter sig ökad tillgänglighet tror också att de alkoholrelaterade problemen ökar om matbutiker, kiosker och bensinstationer börjar sälja starkare alkoholdrycker än i dag.

Lagförslaget innehåller också bra delar. Dit hör lagtexten om mikrobryggerierna, som för närvarande är drygt 70 i Finland och blir fler.

Nu förbättras mikrobryggeriernas ställning. De ska enligt lagförslaget få sälja sitt öl enligt samma regler som gäller producenterna av gårdsviner. Den frågan har varit en av bromsarna då lagförslaget har varit under beredning, men nu finns det enighet bland regeringspartierna om att vin- och ölproducenterna jämställs.

Som mikrobryggerier räknas i det här fallet alla som producerar mindre än 500 000 liter öl per år. Och det finns fortfarande osäkerhetsmoment kring mikrobryggerierna eftersom den delen av lagförslaget kräver EU:s godkännande.

Att regelverket kring restaurangernas utskänkning luckras upp kan också ses som positivt, även om man kan befara fler ordningsproblem efter stängningsdag på grund av den extra timmen av konsumtion.

Men sammantaget kan konstateras att det finns en rad problem med den föreslagna liberaliseringen av alkohollagstiftningen. Vi vet att små steg ger stora steg i konsumtionen. Vi vet också vilka problem ökad konsumtion medför – och vilka samhällskostnaderna blir.

Att flytta försäljningen av starköl från Alko är inget klokt drag för folkhälsan och den offentliga ekonomin.