Pojkarna jämför. Vem har flest, vems smäller värst?

Men de gör det förstås inte av maktbegär eller fåfänga, säger de. De gör det för landets och med­borgarnas bästa. För trygghetens skull.

Och båda två vill göra sitt land stort igen. ”Grea­t again.”

Rysslands president Vladimir Putin talade i torsdags för en förstärkning av Rysslands kärnvapenkapacitet. Det var under ett tal där han kommenterade landets militära aktiviteter under 2016. Ryssland behöver enligt Putin framför allt missiler som effektivt kan tränga igenom alla nu existerade och också alla tänkbara framtida missilsköldar. (AFP 22.12.)

Här låg Putins fokus ännu på det som kan tänkas hända nära Rysslands gränser och på vikten av vaksamhet i förhållande till det, något som i någon mån kan förstås.

Direkt osmakligt blev talet när presidenten, under­stödd av försvarsminister Sergej Sjojgu, övergick till att prata om den ryska insatsen i Syrien.

Rysslands armé har där framgångsrikt demonstrerat vad den kan åstadkomma. Det öppnar dörrarna för militärtekniskt samarbete med andra länder.

”Vi måste dra maximal fördel av detta. Vi vet att det finns intresse för moderna ryska vapen bland utländska partners”, sa Putin.

Tänk så bra att de ryska militärpojkarna fått v­ara ute och demonstrera sina grejor under inten­siv mediabevakning (som de amerikanska militär­pojkarna gjort i Irak). Enligt försvars­minister S­jojgu användes 162 olika former av modern militä­r utrustning under kampanjen i Syrien. Han räknade också nogsamt upp exakta siffror på allt som oskadliggjorts: 725 träningsläger, 405 vapen­fabriker, 35 000 kämpar ...

Men några siffror över antalet döda civila ingick inte i sifferexercisen.

Och vad händer efter president Putins scenshow i Moskva? Jo, USA:s blivande president D­onald Trump känner behovet av att producera en tweet växa sig allt starkare och senare på torsdagen k­ommer den.

USA ska minsann också stärka sin kärnvapen­kapacitet, meddelar Trump. Eller, för att citera h­onom ordagrant: USA måste göra det ”fram tills dess att världen tagit sitt förnuft till fånga gällande nukes, alltså kärnvapen.

Men majoriteten av världens länder har redan t­agit sitt förnuft till fånga – alternativt aldrig för­lorat det. I början av det här året inledde en arbets­grupp inom FN en process som ska leda till att kärnvapenminnehav stigmatiseras och i slut­ändan förbjuds. I slutet av oktober kom en FN-resolution med liknande innehåll upp till omröstning. 123 länder röstade då för att FN 2017 inleder för­handligar om ett totalförbud mot kärnvapen. 38 länder r­östade mot, 16 lade ner sin röst.

De nio kärnvapenmakterna (USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan, Nordkorea och Israel) har inte visat något stort intress­e för den här processen.

USA och Ryssland innehar tillsammans upp­skattningsvis 14 000 kärnvapenstridsspetsar; a­ntalet är ganska jämnt fördelat mellan de tu. Kin­a, Storbritannien och Frankrike är lätt­viktare i samman­hanget. Deras innehav är ”enbart” tre­siffrigt.

Trumps tweet har sedan i torsdags tolkats och omtolkats. New York Times konstaterade 22.12. torrt att den nu uppkomna situationen skiljer sig något från läget 2010, när USA senast redo­gjorde för landets kärnvapenpolitik. Den 64-­sidiga rapport som kom då hade föregåtts av ett års för­beredelser. Nu var 140 tecken (tweetlängden) t­ydligen tillräckligt.

En tolkning är att Trump enbart syftar på den modernisering av USA:s kärnvapen som redan är på gång, initierad av Obama. Antalet skulle alltså inte ökas.

Den som lever får se vad pojkarna hittar på.

Än mer mörkerDe som anser att klimatfrågan får oproportionerligt mycket uppmärksamhet brukar ibland fråga sig varför finländarna skulle ha något emot ett varmare klimat. Mer sommar, ja tack!

Men faktum är att klimatförändringen också kommer med det som ytterst få av oss vill ha mer av.

Mörker.

Än mer mörker.

Det komaliknande tillstånd vi just nu och ännu ett antal veckor framåt kämpar för att genomlida.

Ett varmare klimat betyder mindre snö som ljus motvikt till vintermörkret. Det betyder också mer molnighet. Färre soldagar.

Tidningen Kaleva i Uleåborg avhandlade Lapplandsturismen i julaftonens ledare. Det ser ljust ut för näringen; i år har speciellt antalet a­siatiska turiste­r skjutit i höjden. Tidningen förutspår att tillväxten fortsätter, bland annat för att ”vintersportorterna i Mellaneuropa redan lider av klimatförändringen.”

Lappland kan höra till vinnarna i en varmare värld, visst. Men de små ”vinster” som kan komma att inhöstas regionalt är en mycket klen tröst för all­a de nackdelar utvecklingen innebär globalt.